maj-juni 2012
Jag hittar tyvärr inte klippet
Ålder: 38
Yrke: Författare och civilekonom
Aktuell med: Fjällbackamorden, en serie filmer baserade på hennes litterära universum.
Familj: Maken Martin Melin, 45.
Hennes barn: Willie, 10, Meja, 8.
Hans barn: Fanny, 9, och Felix, 5.
Deras gemensamme son Charlie, 3.
Det visste du inte om Camilla: Skärgårdsflickan är en riktig badkruka. Poolen på landet är uppvärmd och håller 29 grader hela sommaren.
Det berättar deckardrottningen Camilla Läckberg när vi ses
över en kopp kaffe på Enskede Gamla Bageri. Utanför blåser nordanvinden kall men
inomhus på caféet är det varmt och fullt med folk. Det doftar ljuvligt gott av nybakat
bröd.
- Jag sitter med i manusgruppen och har stort inflytande
över filmerna, säger Camilla och berättar hur det går till nu för tiden. Författaren
säljer rättigheterna till sina karaktärer och sedan tar en manusgrupp vid. Det
skulle antagligen inte bli så många filmer annars.
- Men de får inte göra något med karaktärerna som kan
påverka böckerna, säger hon bestämt. Det har jag sett till den här gången.
Camilla har en hektisk höst bakom sig med boksläpp och
signeringar lite varstans. Har man sålt tio miljoner böcker i 50 länder så förväntas
man visa upp sig också. Nu är det slut med det. Från och med årsskiftet stänger
hon in sig i skrivarlyan för att skriva romanen ”Lejontämjaren”. Den utspelar
sig i Fjällbacka förstås och Erica Falck, hennes sambo Patrik Hedström och hans
kollegor på polisstationen i Tanumshede blir indragna i det dramatiska
händelseförloppet. Så här långt vet Camilla vem mördaren är och vem som är
mördad men det är också allt. Romanen tar form efter hand som hon skriver.
– Åtta månader senare är boken klar, säger Camilla. Efter ungefär
800 000 tecken inklusive blanksteg kan jag äntligen sätta punkt.
Fjällbacka kommun har inte varit sena att hänga på sin
bästsäljande författare. Numera lockar man turister att gå guidade turer i
Camilla Läckbergs fotspår. Den som vill kan kosta på sig ett ”Läckbergs
gourmetpaket” med övernattning och en trerätters middag direkt ur hennes kokbok
”Smaker från Fjällbacka”. Vilket lyft för en ort som tidigare bara kunnat
skryta med att Ingrid Bergman var där på semester i slutet av femtiotalet.
Läckbergs lilla jänta har vuxit upp till vad som börjar likna en hel
turistindustri.
– Jag var en riktig plugghäst som barn, säger hon. Jag hade
tjocka glasögon, tandställning och någon slags tävlingsådra som gjorde att jag
ville vara bäst. Men så hade jag ju lätt för mig också.
Camilla kämpade med glasögon och linser tills för sex, sju
år sedan när hon laseropererades.
– En ny värld öppnade sig för mig efter operationen. Jag
känner fortfarande tacksamhet varje morgon när jag vaknar och upptäcker att jag
kan se. Famlandet efter glasögonen är ett minne blott.
Camilla var redan som barn intresserad av kriminalgåtor. Fyra
år gammal knåpade hon ihop sin första bildberättelse om tomtefar som slog ihjäl
tomtemor medan blodet droppade från hennes luva.
– Det är det mörka stråket i min personlighet, säger hon lyckligt.
Redan som barn läste allt jag kom över av spökhistorier, läskiga mysterier och
skräckserietidningar. Jag tänkte med förtjusning på mord och andra bedrövelser.
Så småningom upptäckte jag Svenska mord, Nordisk Kriminalkrönika och Agata
Christies böcker i pappas bokhylla. Åh, så härligt!
Camillas pappa Jens var sjukpensionär efter några
hjärtinfarkter när hon växte upp. I sin krafts dagar hade han varit polis. Han
hade två flickor i ett tidigare äktenskap och femton år gammal fick Camilla veta
att han hade haft ännu en familj.
– Mamma berättade att pappa först hade varit gift med en
kvinna vid namn Annie. De skulle åka till Göteborg en dag och när bilen svängde
ut från gården kom deras lille son Kurt springande. Han var bara några år
gammal så Annie lyfte upp honom i sitt knä och lät honom följa med. På den
tiden hade man varken barnstolar eller säkerhetsbälten.
Familjen kom i vägen för en amerikansk diplomat på väg till
Oslo. Pappan hade inte en chans att undvika kraschen. Både Annie och lille Kurt
omkom.
– Pappa stängde av sina känslor, säger Camilla. Det fanns
inget han kunde göra och på den tiden skulle man inte tramsa om känslor. Det
var bara att bita ihop och gå vidare. Han besökte inte ens graven.
Pappa Jens dog när Camilla var 17 år. Hon minns honom som
glad och utåtriktad.
– Han var alla festers givna medelpunkt och en fantastisk
talare i vilket sammanhang som helst. Han skrev verser på rim och små
berättelser så jag tror nog att han bar på en författardröm.
Camilla och hennes pappa stod varandra nära och hon har i
alla år ofta känt hans närvaro.
– Ibland har jag pratat högt med honom till och med. Är du
där, har jag frågat samtidigt som jag känt mig jättefånig.
Det gör hon inte längre. För en tid sedan deltog hon i en
seans med nio vänner och ett medium som efter noggrann kontroll hade befunnits vara
seriöst.
– Mediet vände sig till en av tjejerna och berättade om en
ande som var väldigt upprörd över en servis. Den där jäkla servisen, suckade min
kompis. Den hade tillhört hennes farmor som sagt att servisen inte fick delas.
Det hade arvingarna struntat i och det hade orsakat bråk i släkten. Men viss
var det konstigt att mediet kunde berätta om det.
Alla som var med på seansen fick budskap om stort och smått från
andra sidan och för Camillas del blev det ett möte med pappa Jens.
– Mediet beskrev honom i detalj på ett mycket övertygande
sätt. Särskilt som han visade sig med tre döttrar. Han sa att han brukar vara på
plats när jag talar med honom och så tyckte han att jag måste ta det lugnare. Det
var en otroligt stark upplevelse. Vi var väldigt tagna allihop efteråt.
Camilla utbildade sig till civilekonom men bar på författardrömmar.
Att hon fick skrivarkursen ”Att skriva krim” i julklapp av mamma Gunnel och
dåvarande maken blev den stora vändpunkten. Första boken ”Isprinsessan” antogs
av ett bokförlag samma vecka som sonen Willie föddes. När dottern Meja kom till
världen två år senare hade hon redan skrivit sin tredje bok ”Stenhuggaren”. Resten är svensk litterär historia. Äktenskapet
höll inte men vänskapen består. Camilla och hennes exman bor bara ett stenkast
från varandra vilket gynnar inte minst barnen.
Camilla hade länge haft ett gott öga till Martin Melin,
polisen som vann Robinson i tv 1997 - hennes exman hade till och med retat
henne för det - när hon en dag läste i hans blogg om att han gillar författaren
Martina Haag. ”Jag känner Martina Haag”, skrev hon i ett mail. ”Om du vill kan
jag fixa hennes böcker signerade åt dig.” Martin blev glatt överraskad. Han
hade aldrig hört talas om Camilla Läckberg. ”I gengäld måste du hjälpa mig och
svara på lite polisfrågor”, fortsatte hon. ”Vad är det för färg på
avspärrningsbanden och i vilket läge drar man sitt vapen?”
De fortsatte maila och i samband med deras första lunch
sommaren 2007 sa det klick.
- Martin friade i ett pariserhjul i Paris. Han hade tänkt
sig att de skulle åka några varv under vilka han skulle bedyra mig sin kärlek.
Sedan skulle han falla ner på knä och fria. Av någon anledning hade han glömt bort
den lilla detaljen att han är höjdrädd. Det går liksom inte ihop med hans bild
av sig själv som machomannen nummer ett. När vagnen började röra sig uppåt blev
han allt blekare. Svettpärlor bröt fram på hans panna när han kastade sig ner
på knä och friade med ett krampaktigt tag om stolpen. Det var alldeles tydligt
att han ville bort därifrån. Men det gick ju bra ändå. Vi fick Charlie 2009 och
i augusti 2010 gifte vi oss.
Förhållandet med Martin präglas av kärlek, vänskap och
humor. Om det råder ingen tvekan. Han är vid sidan av polisjobbet numera programledare
för ”Polisskolan” i TV5. Som om inte det vore nog har han dessutom lämnat sin
första kriminalroman till förlaget för tryck.
- Och han är mycket mer hårdkokt än jag, säger Camilla.
Fattas bara. För visst är han en superman? Som till exempel
i somras när han gjorde ett inhopp i Robinson för att stötta dem som sökte
revansch i programmet.
– Vid ett tillfälle hade en kille som heter Misha åkt ut i
en dragkamp, säger Camilla. Paulo Roberto sa att om någon annan bara offrar sig
och står hela natten i en träbur så får Misha stanna kvar. Ingen i laget
ställde upp. Då klev förstås Martin fram och sa: Jag tar det! Sedan stod han där
inklämd i en trång trälåda i elva timmar medan Misha låg och sov.
- Jag brukar dra upp det när Martin gnäller över att han
inte orkar gå ner och lätta i tvätten. Kan man stå elva timmar i en trälåda så
kan man gå ner och lägga i en tvätt också! Martin har skjutit sig i foten vad
gäller det, skrattar Camilla. Jag skulle tro att han ångrar nog den insatsen.
Monica Antonsson
Hemsidan: http://www.camillalackberg.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar