Hemmets Journal
Nr 39, 1992
I nöd och lust
Anette Varg har aldrig varit svartsjuk på de sköna damerna omkring hennes Bert-Åke
"Men när han hade paljetter i kalsongerna började jag ju undra..."
I 35 år har de levt lyckligt tillsammans, Bert-Åke Varg och hans Anette. Det har varit mest glädje men visst har molnen hopat sig ibland.
Som när Anette blev svårt sjuk och Bert-Åke kollapsade av oro.
Det där med paljetterna ledde däremot aldrig till någon kris!
Nr 33, 1999
Välkommen ombord på Bert-Åkes sommarparadis!
Jag drömde om henne tre nätter i rad - sen slog jag till!
Han är känd som maskinchef på Freja i Rederiet.
Nu har han skaffat sig en egen liten Freja, där han förlustar sig tillsammans med hustrun Juliana.
- Numera kostar jag på mig att låta kärleken komma i första rummet, säger Bert-Åke.
Men rollen som kapten är måhända lite svårare än den som maskinchef...
Bert-Åke har därmed satt punkt för ett långt kapitel av sitt liv, de 33 lyckliga åren med hustru Anette som, efter många års sjukdom med närmast outhärdlig oro för hela familjen, dog av cancer 1993. I stället har han påbörjat ett nytt kapitel tillsammans med Juliana, kärestan och livskamraten som han, i sommargrönskan på hennes 50-års dag för två år sedan, lovade älska i nöd och lust livet ut.
- Framtiden är ett oskrivet blad, men det bladet ska vi ska fylla tillsammans, säger Bert-Åke och lägger armen om sin kvinna, där de sitter i kajutan på Freja II. Solen skiner frikostigt från klarblå himmel och vågorna kluckar mot skrovet. Sommarvinden fläktar och den lätta sommarlunchen som står framdukad sprider förföriska dofter.
- Jag såg annonsen i en båttidning och drömde om den tre nätter i rad, tills jag insåg att jag måste köpa den. Hon låg uppe i Holmsund, så jag bad min bror Lars-Theo i Umeå att åka dit och titta. Han tyckte att hon var fantastisk, så jag slog till direkt!
Freja II, som då hette Minerva, fick ligga kvar i Holmsund över vintern för att sedan köras ner till Stockholm på trailer och lyftas i vattnet vid Djurgården.
- Allt fungerar ombord, säger Bert-Åke hoppfullt och sätter kaptensmössan på huvudet. Hon har bra stuvutrymmen och vattenburen värme överallt. Nu ska jag slipa inredningen, köpa nya mattor och låta sy ett nytt kapell.
Vi kysstes och märkte
inte att vi gick på grund
Det är raskt marscherat från maskinchef ombord på Freja till befälhavare på Freja II. Bert-Åke läser sjökort som om han aldrig gjort annat och kryssar fram mellan grynnorna. Men det är inte alltid det gått som han tänkt sig.
- Vi gick på grund en gång utanför Degerholmen, Juliana och jag. Vi kysstes och var som uppslukade av varandra. Plötsligt stod vi bara där på grundet och kom inte ur fläcken. ”Vill du ha hjälp”, ropade en seglare som kom förbi. ”Nej, åk du”, skrek vi och fortsatte. Först en timma senare backade vi loss och åkte hem.
Efter det tog Bert-Åke navigationscertifikat.
- Det var lika bra det. Juliana var inte mycket till hjälp. Hon skulle läsa sjökortet en gång, när vi skulle till Trosa. Jag tyckte inte att jag kände igen mig och plötsligt var vi i Landsort. Det var bara att åka hem igen. Åh, vad vi skrattade. En annan gång skulle hon hoppa i land med tampen, när vi skulle lägga till. Båten gled undan, så hon blev stående med ena benet på bryggan och andra på båten. Till sist trillade hon i spat. Det var kul!
De skrattar gott och hjärtligt medan den svartvita, åttaåriga Jack Russeln Maja tar plats bakom Bert-Åke, där han står vid ratten. Över hans axel ser hon vida omkring, när de är ute på havet. Maja har blivit en riktig skeppshund och är en förträfflig väktare som slår larm direkt, när någon närmar sig båten.
- Jag blir allt mer fascinerad av sjölivet och skärgården, säger Bert-Åke. Det finns tusentals smultronställen på öar och skär, så vi styr på böljan den blå, så snart vi får en chans. Vi åker omkring för oss själva eller hälsar på kompisar. Alla som bor på öar vill ju att man ska komma. Det är ju så tråkigt att gå omkring på en ö! Själv är jag fascinerad av vatten. Det skiftar i färg och form och jag kan titta på det hur länge som helst.
Bert-Åke och några andra sjöbusar utgör såväl Gubbköret som Havets Hjältar, två föreningar med samma gubbar som har en massa hyss för sig när fruarna inte är med. De ger sig iväg på veckolånga turer till sjöss för att berätta historier och prata livets allvar. Gubbköret håller sig oftast i Östersjön medan Havets Hjältar utan vidare kan ta flyget till Grekland för att i stället hyra en båt och segla omkring på Medelhavet.
- Inga fruntimmer ombord, säger Bert-Åke bestämt. Det är förbjudet! Fruarna får åka bil från hamn till hamn, om de vill. Har de tur, blir de bjudna på middag ombord, när vi lägger till. Sedan får de diska och gå i land igen.
Bert-Åke förväxlas ofta
Det är raskt marscherat från maskinchef ombord på Freja till befälhavare på Freja II. Bert-Åke läser sjökort som om han aldrig gjort annat och kryssar fram mellan grynnorna. Men det är inte alltid det gått som han tänkt sig.
- Vi gick på grund en gång utanför Degerholmen, Juliana och jag. Vi kysstes och var som uppslukade av varandra. Plötsligt stod vi bara där på grundet och kom inte ur fläcken. ”Vill du ha hjälp”, ropade en seglare som kom förbi. ”Nej, åk du”, skrek vi och fortsatte. Först en timma senare backade vi loss och åkte hem.
Efter det tog Bert-Åke navigationscertifikat.
- Det var lika bra det. Juliana var inte mycket till hjälp. Hon skulle läsa sjökortet en gång, när vi skulle till Trosa. Jag tyckte inte att jag kände igen mig och plötsligt var vi i Landsort. Det var bara att åka hem igen. Åh, vad vi skrattade. En annan gång skulle hon hoppa i land med tampen, när vi skulle lägga till. Båten gled undan, så hon blev stående med ena benet på bryggan och andra på båten. Till sist trillade hon i spat. Det var kul!
De skrattar gott och hjärtligt medan den svartvita, åttaåriga Jack Russeln Maja tar plats bakom Bert-Åke, där han står vid ratten. Över hans axel ser hon vida omkring, när de är ute på havet. Maja har blivit en riktig skeppshund och är en förträfflig väktare som slår larm direkt, när någon närmar sig båten.
- Jag blir allt mer fascinerad av sjölivet och skärgården, säger Bert-Åke. Det finns tusentals smultronställen på öar och skär, så vi styr på böljan den blå, så snart vi får en chans. Vi åker omkring för oss själva eller hälsar på kompisar. Alla som bor på öar vill ju att man ska komma. Det är ju så tråkigt att gå omkring på en ö! Själv är jag fascinerad av vatten. Det skiftar i färg och form och jag kan titta på det hur länge som helst.
Bert-Åke och några andra sjöbusar utgör såväl Gubbköret som Havets Hjältar, två föreningar med samma gubbar som har en massa hyss för sig när fruarna inte är med. De ger sig iväg på veckolånga turer till sjöss för att berätta historier och prata livets allvar. Gubbköret håller sig oftast i Östersjön medan Havets Hjältar utan vidare kan ta flyget till Grekland för att i stället hyra en båt och segla omkring på Medelhavet.
- Inga fruntimmer ombord, säger Bert-Åke bestämt. Det är förbjudet! Fruarna får åka bil från hamn till hamn, om de vill. Har de tur, blir de bjudna på middag ombord, när vi lägger till. Sedan får de diska och gå i land igen.
Bert-Åke förväxlas ofta
med sina rollfigurer
Han är väldigt glad och gemytlig, Bert-Åke. Och det är så han är känd för den breda publiken. Som maskinchefen Gustav ombord på Freja i TV-såpan Rederiet har han gjort sig närmast omåttligt populär.
- Det är den bästa av serier och vi är ett fint gäng. Dessutom har vi haft tur med alla gästskådespelare som varit med genom åren.
Bert-Åke har spelat rollen som Gustav så länge att de två nästan blivit ett men privat är Bert-Åke gladare än Gustav och full av upptåg.
- Det är kul med alla som kommer fram, dunkar en i ryggen och kallar en för Gustav, säger Bert-Åke som har en viss vana vid att förväxlas med mina roller. En tid var han Penti Varg från Fablernas värld för de flesta. Sedan blev han Helge för sin figur ur serien A till Ö mot Birgitta Andersson. Rösten är karaktäristisk och lätt att känna igen. Just nu är den aktuell i serien ”Bananer i pyjamas” i TV4:s morgonprogram.
- 200 program har vi spelat in, säger Bert-Åke som tycker det är kul att dubba film.
- Och svårt! Koncentrationen måste vara på topp, så det är ett bra sätt att hålla sig i form.
Bert-Åke sticker inte under stol med att Juliana är den bästa födelsedagspresent han någonsin fått. För det var ju så, att när Juliana efter flera års tvekan äntligen tog mod till sig och ringde, så råkade det vara hans 63:e födelsedag.
- Jag drömde att han behövde mig, säger hon. Jag blev väldigt orolig och undrade om han var sjuk eller hade andra problem. Plötsligt visste jag bara att jag måste ringa.
Det hade träffats tre år tidigare på en fest och haft trevligt tillsammans. Bert-Åke var emellertid gift och därmed oåtkomlig. Ett år senare var han änkling men hon vågade inte ta kontakt. Tiden var helt enkelt inte mogen.
- Jag sörjde Anette väldigt mycket och hade några väldigt svåra år, säger Bert-Åke som begravde sig i arbete, spelade in Rederiet på dagarna och var Monsieur Firmin i Fantomen på Operan om kvällarna.
- När jag kom hem efter föreställningen den där födelsedagen, kändes huset ovanligt tomt och tyst, säger Bert-Åke. Han lyssnade av sin telefonsvarare och hörde förvånad hur Juliana, som han kom ihåg från den glada festen, bad honom ringa upp.
- Hon ville åt min kropp, säger Bert-Åke som gillar att chockera och skrattar gott åt Juliana som smått förfärad försöker få honom att välja sina ord. Jag kom ihåg hur vacker hon är och hur trevligt vi hade det tillsammans, så jag ringde upp direkt. Innest inne tänkte jag på Uffe Larsson som också blev uppringd av sin blivande fru, när hon var en okänd beundrarinna.
Bert-Åke gav sig iväg hemifrån bara några minuter senare. Med famnen full av blommor och champagne knackade han en stund senare på hemma hos Juliana för att tillsammans med henne fira sin födelsedag. Några dagar senare var han på en helt annan fest.
- Jag kunde inte tänka på något annat än Juliana, så klockan halv sex på morgonen bankade jag på hennes dörr. Och på den vägen är det. Jag var lite orolig för hur barnen skulle ta det, men de blev bara glada för min skull.
Numera kommer
Han är väldigt glad och gemytlig, Bert-Åke. Och det är så han är känd för den breda publiken. Som maskinchefen Gustav ombord på Freja i TV-såpan Rederiet har han gjort sig närmast omåttligt populär.
- Det är den bästa av serier och vi är ett fint gäng. Dessutom har vi haft tur med alla gästskådespelare som varit med genom åren.
Bert-Åke har spelat rollen som Gustav så länge att de två nästan blivit ett men privat är Bert-Åke gladare än Gustav och full av upptåg.
- Det är kul med alla som kommer fram, dunkar en i ryggen och kallar en för Gustav, säger Bert-Åke som har en viss vana vid att förväxlas med mina roller. En tid var han Penti Varg från Fablernas värld för de flesta. Sedan blev han Helge för sin figur ur serien A till Ö mot Birgitta Andersson. Rösten är karaktäristisk och lätt att känna igen. Just nu är den aktuell i serien ”Bananer i pyjamas” i TV4:s morgonprogram.
- 200 program har vi spelat in, säger Bert-Åke som tycker det är kul att dubba film.
- Och svårt! Koncentrationen måste vara på topp, så det är ett bra sätt att hålla sig i form.
Bert-Åke sticker inte under stol med att Juliana är den bästa födelsedagspresent han någonsin fått. För det var ju så, att när Juliana efter flera års tvekan äntligen tog mod till sig och ringde, så råkade det vara hans 63:e födelsedag.
- Jag drömde att han behövde mig, säger hon. Jag blev väldigt orolig och undrade om han var sjuk eller hade andra problem. Plötsligt visste jag bara att jag måste ringa.
Det hade träffats tre år tidigare på en fest och haft trevligt tillsammans. Bert-Åke var emellertid gift och därmed oåtkomlig. Ett år senare var han änkling men hon vågade inte ta kontakt. Tiden var helt enkelt inte mogen.
- Jag sörjde Anette väldigt mycket och hade några väldigt svåra år, säger Bert-Åke som begravde sig i arbete, spelade in Rederiet på dagarna och var Monsieur Firmin i Fantomen på Operan om kvällarna.
- När jag kom hem efter föreställningen den där födelsedagen, kändes huset ovanligt tomt och tyst, säger Bert-Åke. Han lyssnade av sin telefonsvarare och hörde förvånad hur Juliana, som han kom ihåg från den glada festen, bad honom ringa upp.
- Hon ville åt min kropp, säger Bert-Åke som gillar att chockera och skrattar gott åt Juliana som smått förfärad försöker få honom att välja sina ord. Jag kom ihåg hur vacker hon är och hur trevligt vi hade det tillsammans, så jag ringde upp direkt. Innest inne tänkte jag på Uffe Larsson som också blev uppringd av sin blivande fru, när hon var en okänd beundrarinna.
Bert-Åke gav sig iväg hemifrån bara några minuter senare. Med famnen full av blommor och champagne knackade han en stund senare på hemma hos Juliana för att tillsammans med henne fira sin födelsedag. Några dagar senare var han på en helt annan fest.
- Jag kunde inte tänka på något annat än Juliana, så klockan halv sex på morgonen bankade jag på hennes dörr. Och på den vägen är det. Jag var lite orolig för hur barnen skulle ta det, men de blev bara glada för min skull.
Numera kommer
kärleken först
Bert-Åke valde att ta sin nya kärlek på premiär på Vasateatern, där han visste att fotograferna skulle strömma till. Sedan stod det inte länge på förrän var och varannan tidning rapporterade om hans nya kvinna.
- Jag har aldrig haft några problem med pressen, säger han. Är man bara schysst själv, så blir man bra bemött. Min yngste son är journalist i skvallerpressen och han hör trots allt till dem som kan försörja sig!
Som ett brev på posten kom förstås kommentarerna om åldersskillnaden på 15 år. Men som Juliana säger, gifter man sig för kärlekens skull och inte med en ålder. Bert-Åke har dessutom svaret klart:
- Det är inga problem med åldersskillnaden, skrattar han. Hon får äta östrogener!
I höst har Bert-Åke tackat nej till flera roller på Stockholms teatrar. Efter omkring 1100 föreställningar av Fantomen på Operan och en hjärtinfarkt, som slutade med så kallad ballongsprängning, nöjer han sig med Rederiet till förmån för en meningsfylld fritid tillsammans med Juliana. Helgerna, då alla skådisar brukar jobba, är heliga nu. Kärleken kommer i främsta rummet. Det kan han kosta på sig nu, tycker han.
- Det tar en livstid att förstå sig på, hur man ska vara mot en tjej, säger Bert-Åke. Det är viktigt att kunna prata med varandra, att vara uppvaktande och tycka om beröring. Kvinnor föredrar en snäll kille som är frikostig med kramar framför en man som går omkring och försöker vara hero.
Juliana, som ursprungligen är skådespelerska och sångerska från Budapest och som kom till Sverige med sin dotter Christina 1976, tackar sin lyckliga stjärna för att hon tog mod till sig och ringde Bert-Åke. Samtidigt som kärleken slog till, fick hon emellertid ett erbjudande om att spela operett hemma i Ungern, något hon länge drömt om.
- Plötsligt kom allt på en gång men jag valde kärleken, säger Juliana. Under åren i Sverige har hon fått nöja sig med att sjunga folksånger på en och annan ungersk restaurang. För sin försörjning har hon varit såväl hemspråkslärare som undersköterska. I dag är hon hudterapeut med egen praktik.
- Vi är båda i en ålder då karriären inte längre är så viktig, säger Juliana. Vi har något annat att slå vakt om nu, vi har varandra.
Monica Antonsson
Bert-Åke valde att ta sin nya kärlek på premiär på Vasateatern, där han visste att fotograferna skulle strömma till. Sedan stod det inte länge på förrän var och varannan tidning rapporterade om hans nya kvinna.
- Jag har aldrig haft några problem med pressen, säger han. Är man bara schysst själv, så blir man bra bemött. Min yngste son är journalist i skvallerpressen och han hör trots allt till dem som kan försörja sig!
Som ett brev på posten kom förstås kommentarerna om åldersskillnaden på 15 år. Men som Juliana säger, gifter man sig för kärlekens skull och inte med en ålder. Bert-Åke har dessutom svaret klart:
- Det är inga problem med åldersskillnaden, skrattar han. Hon får äta östrogener!
I höst har Bert-Åke tackat nej till flera roller på Stockholms teatrar. Efter omkring 1100 föreställningar av Fantomen på Operan och en hjärtinfarkt, som slutade med så kallad ballongsprängning, nöjer han sig med Rederiet till förmån för en meningsfylld fritid tillsammans med Juliana. Helgerna, då alla skådisar brukar jobba, är heliga nu. Kärleken kommer i främsta rummet. Det kan han kosta på sig nu, tycker han.
- Det tar en livstid att förstå sig på, hur man ska vara mot en tjej, säger Bert-Åke. Det är viktigt att kunna prata med varandra, att vara uppvaktande och tycka om beröring. Kvinnor föredrar en snäll kille som är frikostig med kramar framför en man som går omkring och försöker vara hero.
Juliana, som ursprungligen är skådespelerska och sångerska från Budapest och som kom till Sverige med sin dotter Christina 1976, tackar sin lyckliga stjärna för att hon tog mod till sig och ringde Bert-Åke. Samtidigt som kärleken slog till, fick hon emellertid ett erbjudande om att spela operett hemma i Ungern, något hon länge drömt om.
- Plötsligt kom allt på en gång men jag valde kärleken, säger Juliana. Under åren i Sverige har hon fått nöja sig med att sjunga folksånger på en och annan ungersk restaurang. För sin försörjning har hon varit såväl hemspråkslärare som undersköterska. I dag är hon hudterapeut med egen praktik.
- Vi är båda i en ålder då karriären inte längre är så viktig, säger Juliana. Vi har något annat att slå vakt om nu, vi har varandra.
Monica Antonsson
Bert-Åke Varg dog på nyårsafton 31/12 2022 på väg till konsert.
Sonen Pontus Varg: Han lämnade jordelivet i smoking och lackskor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar