Allas Veckotidning
Nr 3, 2011
Maria Wetterstrand
åkte fast när hon protesterade mot bensinbolaget
Pappa skällde ut poliserna som grep mig
Det var intresset för miljön som förde dem samman.
Men det var andra saker som fick det att klicka mellan språkröret Maria Wetterstrand och hennes finske kollega, Ville Niinistö.
Som språkrör har hon och Peter Eriksson lyft miljöpartiet från riksdagens jumboplats till en hedrande tredjeplats bland landets partier. Och nu ska hon avgå! Längre än nio år sitter inget språkrör i miljöpartiet.
- Jag är redo att lämna över, säger Maria när hon tar emot i det lilla oansenliga besökrummet vägg i vägg med det lika oansenliga tjänsterummet i riksdagshuset.
Fick högsta betyg
Maria var bara några år gammal när familjen flyttade in i sin enplansvilla i stadsdelen Hagnesta. Alla hus i kvarteret såg likadana ut och i alla kåkar bodde barn i ungefär samma ålder. Maria berättar hur de lekte kurragömma, spelade fotboll och byggde kojor i skogen.
Maria kunde läsa innan hon började skolan. Så småningom gick hon ut nian med högsta möjliga betyg i de flesta ämnen.
- Jag var jättebra på att läsa till proven, skrattar hon. Efteråt förträngde jag alltihop. Men jag trivdes i skolan och var mer intresserad av matte, naturvetenskap och språk än av samhällsvetenskap, historia och religion.
Maria var tidigt miljömedveten. Inte för att föräldrarna var några flummiga gröna vågare utan för att stämningen var sådan i den första miljöboomen. Året var 1988 och Maria var med och bildade Grön Ungdom i Eskilstuna.
- Alla pratade om artutrotning, regnskogsskövling och att vi förbrukar för mycket av jordens resurser. Det fanns ett slags fokus på allmäntillståndet i världen och man spekulerade i om det var miljögifter som dödade sälarna. Jag var 14 år och ganska stor, tyckte jag själv.
Som aktivist var Maria återhållsam med olagliga aktioner. Men när oljebolaget Shell stödde apartheidregimen i Sydafrika fanns hon bland dem som bestämde sig för att ge den lokala Shellmacken på nöten.
Bra personkemi
- Vi skulle byta ut deras flagga mot en vi själva hade målat med sprayfärg. Väl på plats fick vi inte loss deras flagga så vi sprayade vårt budskap på den i stället. Sedan kom polisen och grep oss. Det var väldigt obehagligt. Poliserna var fruktansvärt elaka, spydiga och föraktfulla. Vi togs till stationen och de ringde våra föräldrar. Pappa tyckte att de var dumma. Han skällde på dem och sa att de gott kunde ha låtit oss vara. Åh, så stolt jag var över honom då.
Maria var 15 år när stiftelsen ”Det naturliga Steget” och dess grundare, cancerforskaren Karl-Henrik Robért, skickade ut ett kassettband med tillhörande broschyr om miljöhoten till alla hushåll i Sverige.
- Det såg ut som om det kom från Jehovas Vittnen, minns jag. Sedan anordnade de Ungdomens miljöriksdag för skolelever varje år. Det första hölls på Norra Latin i Stockholm. Karl-Henrik Robért höll tal. Jag tycker fortfarande att han är en imponerande människa.
Efter gymnasiet gick Maria dramalinjen på en folkhögskola. Hon spelade teater och gitarr och satte upp en barnpjäs om miljöförgiftning. Några skådespelardrömmar hade hon inte men de sceniska erfarenheterna har hon nytta av i rollen som politiker. Hon rör sig ovanligt ledigt och obesvärat inför publik.
Maria blev krönikör på lokaltidningen redan som 18-åring. 1996 valdes hon till språkrör för Grön Ungdom för en treårsperiod. Hon gjorde sig gällande på partiets kongresser och var dessutom en tid kommunpolitiker i Göteborg. Hon har läst nordiska språk vid Umeå universitet och tog 2000 ut sin magisterexamen i biologi vid Göteborgs universitet. 2001 blev hon invald i riksdagen och året därpå blev hon språkrör för miljöpartiet.
- Det var många som gjorde sig lustiga över miljöfrågor då. I dag har det svängt. Vi blir sällan förlöjligade numera. Det beror på att personer som Al Gore har gått ut och sagt att miljöfrågorna är den största utmaningen mänskligheten någonsin stått inför. Folk lyssnade vilket gav även oss ökad trovärdighet.
Som nyblivet språkrör blev Maria 2003 inbjuden att hålla tal hos De gröna i Finland.
- Jag tackade ja för att äntligen få chansen att komma dit. Med tanke på att 25 procent av befolkningen i Eskilstuna har finsk bakgrund var det verkligen på tiden.
Ville Niinistö, som till vardags är riksdagsledamot för De gröna i Finland, blev Marias tolk under besöket. Personkemin stämde och efteråt höll de kontakt via mail och sms.
- Sedan åkte jag dit igen för att titta på hans kampanj och lära mig lite mer om finsk politik, säger Maria.
Mer än så får vi inte veta. Men Maria har pluggat och är numera rätt bra på finska språket. Att ljuv musik uppstod mellan henne och Ville berodde emellertid inte på långa, djupa diskussioner om miljöfrågor, om nu någon trodde det.
- Jag träffar väldigt många människor som är intresserade av miljön, skrattar hon. Om det skulle ha varit det enda kriteriet kunde jag ha gift mig med vem som helst.
De vigdes av en tvåspråkig präst i Torshälla kyrka i Sörmland. Idag är de lyckliga föräldrar till barnen Elias, 6, och Linnea, 3, och bor i Tullinge söder om Stockholm.
- Vi har köpt ett hus byggt 1959 med bergvärme och solpaneler på taket. Till huset hör dessutom en stor trädgård.
Jagar småkryp
Ville pendlar med flyg med allt vad det innebär av miljöförstöring. Maria blir ofta hårt angripen för det. Hon tvingas ständigt upprepa att han klimatkompenserar fullt ut genom att köpa utsläppsrätter.
- Ville är hemma från fredag kväll till tisdag morgon i bästa fall. Och vi är hos honom i Finland en helg varannan månad eller var sjätte vecka. Och ibland har han barnen där någon vecka. Det är inte världens smidigaste sätt att leva. Men man kan samtidigt inte bara rycka upp en människa som är född i ett annat land heller. Ville har sitt jobb, sina uppdrag och sina kontakter i Finland. Samma sak gäller för mig fast åt andra hållet. Så vi får se hur det går. Just nu är ingen av oss riktigt klar med det vi håller på med i respektive länder.
Familjesituationen gör att Maria får dra det tunga vardagslasset själv långa tider. Hon väcker barnen, lagar frukost och lämnar på dagis. Hon hämtar, lagar kvällsmat och bakar bullar med vanilj och kanel. Hon åker oftast pendeltåg men kör ibland sin ethanol-bil för att hinna med allt.
- I början försökte jag vara närvarande överallt samtidigt. Det gick inte. Men det är lättare nu när barnen börjar bli större. Ibland måste jag lämna möten tidigare men ingen har visat sura miner för det. Det är svårt att argumentera mot någon som ska hämta sina barn på dagis. Det stänger ju.
Maria är intresserad av djur och växter vilket gjort att Elias och Linnea springer omkring och jagar insekter hemma i trädgården med små luppburkar med förstoringsglas i locket.
- Jag är djupt involverad, erkänner Maria som förstår att hon därmed överför sina intressen på barnen.
- Det är ju jag som har köpt burkarna.
Om helgerna är det Ville som står för matlagningen, visar det sig.
- Så fort han kommer hem förtränger jag hur spisen fungerar. Han får ta hand om det. Som tur är gör han det gärna. Hans lammstek med grönsaker är fantastisk.
Blev inte minister
Några hobbier har inte Maria som emellertid uppskattar sällskapsspel och då särskilt frågesportspel och strategispel.
- Jag har inga problem med att sitta och spela en hel kväll. Problemet är snarare att sluta. Ville och jag spelar dataspel ibland också. Och så hänger jag på facebook.
Om de rödgröna hade nått vunnit valet hade Maria blivit minister. Nu blev det inte så. Hon kvarstår som riksdagsman men hur framtiden ter sig vet hon inte.
- Jag håller alla dörrar öppna, säger hon.
Fick hon ta hand om de mest angelägna miljöfrågorna skulle hon börja med att få ordning på transportsystemet och energisystemet som är själva basen för att samhället ska fungera.
- Sverige har den mest bränsletörstiga bilparken i hela Europa. Och så säger folk att det är för dyrt med bensin. Det ser inte så ut när man tittar på vilka bilar de väljer. Vi svenskar använder dessutom mest el per person i hela EU. Ändå tycker vi att vi är bäst i världen. Vilken potential vi har att förbättra oss! Det skulle jag bra gärna vilja ta tag i.
Monica Antonsson
- Ville är hemma från fredag kväll till tisdag morgon i bästa fall. Och vi är hos honom i Finland en helg varannan månad eller var sjätte vecka. Och ibland har han barnen där någon vecka. Det är inte världens smidigaste sätt att leva. Men man kan samtidigt inte bara rycka upp en människa som är född i ett annat land heller. Ville har sitt jobb, sina uppdrag och sina kontakter i Finland. Samma sak gäller för mig fast åt andra hållet. Så vi får se hur det går. Just nu är ingen av oss riktigt klar med det vi håller på med i respektive länder.
Familjesituationen gör att Maria får dra det tunga vardagslasset själv långa tider. Hon väcker barnen, lagar frukost och lämnar på dagis. Hon hämtar, lagar kvällsmat och bakar bullar med vanilj och kanel. Hon åker oftast pendeltåg men kör ibland sin ethanol-bil för att hinna med allt.
- I början försökte jag vara närvarande överallt samtidigt. Det gick inte. Men det är lättare nu när barnen börjar bli större. Ibland måste jag lämna möten tidigare men ingen har visat sura miner för det. Det är svårt att argumentera mot någon som ska hämta sina barn på dagis. Det stänger ju.
Maria är intresserad av djur och växter vilket gjort att Elias och Linnea springer omkring och jagar insekter hemma i trädgården med små luppburkar med förstoringsglas i locket.
- Jag är djupt involverad, erkänner Maria som förstår att hon därmed överför sina intressen på barnen.
- Det är ju jag som har köpt burkarna.
Om helgerna är det Ville som står för matlagningen, visar det sig.
- Så fort han kommer hem förtränger jag hur spisen fungerar. Han får ta hand om det. Som tur är gör han det gärna. Hans lammstek med grönsaker är fantastisk.
Blev inte minister
Några hobbier har inte Maria som emellertid uppskattar sällskapsspel och då särskilt frågesportspel och strategispel.
- Jag har inga problem med att sitta och spela en hel kväll. Problemet är snarare att sluta. Ville och jag spelar dataspel ibland också. Och så hänger jag på facebook.
Om de rödgröna hade nått vunnit valet hade Maria blivit minister. Nu blev det inte så. Hon kvarstår som riksdagsman men hur framtiden ter sig vet hon inte.
- Jag håller alla dörrar öppna, säger hon.
Fick hon ta hand om de mest angelägna miljöfrågorna skulle hon börja med att få ordning på transportsystemet och energisystemet som är själva basen för att samhället ska fungera.
- Sverige har den mest bränsletörstiga bilparken i hela Europa. Och så säger folk att det är för dyrt med bensin. Det ser inte så ut när man tittar på vilka bilar de väljer. Vi svenskar använder dessutom mest el per person i hela EU. Ändå tycker vi att vi är bäst i världen. Vilken potential vi har att förbättra oss! Det skulle jag bra gärna vilja ta tag i.
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar