Det började med en trollerilåda hemma i Vallentuna.
Henrik Bjarneskas som han hette då, var snart ett självklart inslag på alla barnkalas.
Särskilt som han trollade fram godis (som han köpt för veckopengen) till den entusiastiska publiken.
Han var förstås också given på talangjakten i Hjälmstaskolans aula (längst till höger i svart slängkappa)
Södra Roslagen
5 juni 1985
Henrik blev senare en del av Tellus Hjältar som under Per Norbäcks lednings spelade spännande teater på gymnasiet. Han satte småningom upp egna produktioner, bland annat sommarteater på den dåvarande scenen i Kommunalhusparken. Klipp kommer här när jag hittar det. Jag vet inte var jag ska leta ens men det kommer.
_______________________________________________________________________________
Lokaltidningen
Nr 33, 1994
2010 hade Henrik Fexeus slagit igenom och blivit känd i hela Sverige för boken "Alla får ligga" så jag bad om en intervju...
______________________________________________________________________________
Allas Veckotidning
Nr 7 / 2010
Därför skrev han en bok med förförelsetips
Det började med en trollerilåda. Tankeläsaren, föredragshållaren, författaren och underhållaren Henrik Fexeus, 38, var sju år och hade just börjat i första klass i Ekebyskolan, Vallentuna. Trollerilådan öppnade dörrar till nya spännande världar av illusion och fantasi. Henrik lärde sig trick efter trick och kunde snart uppträda som trollkarl i svart hatt och slängkappa på traktens alla barnkalas.
– Jag var enormt mobbad i skolan, säger han. Den som vill bli accepterad måste kunna smälta in i mängden utan att sticka ut. Det kunde inte jag. Jag tog plats. Jag tyckte om att stå i centrum.
Henrik beskriver sig själv som skolans hackkyckling. I årskurs fyra hörde det liksom till att ett hundratal andra grabbar varje dag på skulle driva honom av skolgården dit man inte fick gå.
– Det fanns tillfällen då jag tvingade mig själv att spy för att kunna åka hem och säga att jag var sjuk. Det hjälpte aldrig. Jag var tvungen att gå till skolan i alla fall. Men varje fredag på klassens timma var jag trollkarl. Det var mitt tillfälle att få vara någon.
Föräldrarna och skolan gjorde vad de kunde för att hjälpa honom. Men det minns inte Henrik. Han har över huvud taget bara fragmentariska minnen av sina första 15 levnadsår vilket säger en hel del om hur de var. I högstadiet blev det bättre och på gymnasiets ekonomiska linje var det över. Där sögs han upp av skolans teatergrupp och kom de följande tre åren att ägna sig mest åt teater. Raskt tog han steget från skådespeleri till regi och satte snart upp egna farser på den lokala sommarscenen.
Så småningom skapade han "Genesis Electronica", en mimteater, ljusshow, dansteaterföreställning och elektronisk musikkonsert på själva Skapelseberättelsen i Första Mosebok.
Föreställningen sattes upp i såväl Vallentuna kyrka som i Klara kyrka i Stockholm med ärkebiskop Henrik Hammars goda minne.
- Vi jobbade ihjäl oss i tre månader, säger Henrik som skrev, producerade, regisserade och var en av tre kompositörer. Jag tog alla mina sparpengar och lånade resten av pappa. Det kostar en hel del att hyra ljus och scen och trycka affischer.
Henrik gick ut gymnasiet med medelbetyg trots att han nästan aldrig var där. Till klasskompisarnas stora förtret lyckades han dessutom knipa åt sig en fyra i ekonomi genom att praktisera företagsekonomi i sitt teaterprojekt på riktigt.
– Vid det laget hade jag lagt trolleriet på hyllan, säger Henrik. Det kändes unket på något sätt. Jag prövade alla nya trick men blev ständigt besviken. Som trollkarl vill man ju hitta det där som är på riktigt. Jag drömde ju om att sätta annan färg på himlen och att hitta vägen till sagoriket Narnia.
Henrik tog en fil kand i filosofi och pluggade psykologi som han tyckte gav svar på alla frågor om varför människor fungerar som de gör och varför saker och ting ser ut på ett visst sätt.– Jag hade tillbringat flera år med att försöka förstå religion utan att få några svar alls. De organiserade trossystemen ger egentligen bara komplicerade förklaringar till saker som vi kan förklara på mycket enklare sätt. Psykologin gav mig svar på allt, tyckte jag. Särskilt kunskap om hur vi människor formar oss själva och andra hela tiden. Det är fascinerande att se vilka processer som är avgörande för vilka vi blir.
Henrik höll fortfarande på med musik och teater. Han spelade i två band som uppträdde på festivaler och fick skivkontrakt. Så småningom flyttade han till Stockholm där han tillsammans med en kompis drog igång en musikklubb med liveband på en av stans bättre krogar. Under några år försörjde han sig dessutom som discjockey innan han fick sitt första riktiga jobb som marknadsförare på Kulturhuset
Henrik och hans dåvarande flickvän hade just brutit upp och gjort slut när det visade sig att ett litet barn var på väg. De beslöt sig för att ge förhållandet en ny chans och gifte sig. Sonen Sebastian, 9, kom till världen följd av Nemo, 7.
– Några år senare begärde min fru skilsmässa. Jag vägrade men hon framhärdade så vi skildes åt. I efterhand måste jag säga att hon gjorde oss en stor tjänst. Hon har numera ny familj och bor några mil norr om stan. Barnen bor hos mig men är hos henne två helger av tre.
Henrik slutade på Kulturhuset för att i stället bli marknadsförare på Dieselverkstan som är en liknande verksamhet. Han fördjupade sitt intresse för hur människor påverkar varandra, studerade kommunikativa och mentala tekniker som NLP och hypnos och kombinerade det med den beteendepsykologi han använde sig av inom marknadsföringen.
– Jag började fråga mig själv vad jag ville göra med mitt liv. Var det verkligen informatör och hobbytrollkarl jag ville vara. Jag funderade på vad jag hade gjort genom åren och insåg plötsligt att allt hängde ihop. Men vänta nu! Det fanns en röd tråd. Teaterprylen, trolleriet, psykologin, marknadsföringen, medieanalysen, musiken – alltihop handlar om att på olika plan kommunicera och att påverka människor genom kommunikation. Plötsligt insåg jag att det faktiskt finns en magi men den sitter i huvudet och inte i någon kortlek. Med mina tekniker skulle jag faktiskt kunna ge en vision av tankeläsning och simulera det som medier påstår sig kunna göra på riktigt. I ett enda slag förstod jag att jag skulle bli underhållare.
– Genom att studera hållning och ansiktsuttryck hos människor och genom att manipulera folk att tänka det jag vill skapar jag en illusion av tankeläsning. Jag brukar säga att en del av föreställningen är på riktigt och en del är bluff. Man kan inte vara säker på någonting. Man vet aldrig vad som händer.
Henrik sammanfattade 2007 föreläsningen "Konsten att läsa tankar" i en bok med samma namn. Samtidigt gjorde han TV-serien "Hjärnstorm" om olika psykologiska experiment. Andra boken "När du gör som jag vill" kom att handla om påverkan medan den nu aktuella "Alla får ligga" är en handbok om strategier i förförelsekonst för den som är ute efter resultat.
– Vill man hångla är det resultat som räknas, säger Henrik. Boken är på fullaste allvar men jag har alltid glimten i ögat när jag skriver. Man kan lära sig ett sätt att formulera sig på men det handlar mer om ett sätt att vara och att komma till insikt med sig själv. Det viktiga är att få andra att förstå att man är en attraktiv och intressant människa. Jag är övertygad om att alla är det eller åtminstone har potential att vara det.
Henrik mötte kärleken på nytt en kväll på krogen. Den tidigare för honom okända Linda gav honom en komplimang som om hon hade läst hans bok. "Du, jag måste fråga dig en sak. Jag ska köpa en skjorta till min bror. Din skjorta är så snygg. Var har du köpt den?"
– Hon gav en orsak, en komplimang och en öppen fråga på samma gång. Det kunde inte vara bättre. Man kan inte bara slänga ur sig en kladdig komplimang. Sånt tycker de flesta inte om. Linda gjorde precis rätt och jag visste vad jag skulle svara. Hon hävdar visserligen att det var omedvetet. Jag är benägen att tro henne. Hon köper alltid skjortor till sin bror.
Linda och Henrik sågs då och då i vimlet den kvällen och efter några timmar hade hon fått hans kort.
– Hon skulle höra av sig och eventuellt boka mig som föreläsare, skrattar Henrik. En månad senare hördes vi igen och på den vägen är det. Men hon fick jobba hårt på att övertyga mig om att jag var redo för ett nytt förhållande. Jag var bränd och visste inte vad jag ville med livet.
Linda och Henrik bor numera ihop med hans barn i en lägenhet i Hammarby Sjöstad. Om det framöver blir fler tassande små fötter i våningen står ännu skrivit i stjärnorna.
Linda och Henrik bor numera ihop med hans barn i en lägenhet i Hammarby Sjöstad. Om det framöver blir fler tassande små fötter i våningen står ännu skrivit i stjärnorna.
– Det är inte omöjligt, säger Henrik. Linda har ju inga barn och den klockan tickar ju.
Henrik längtade tillbaka till rollen som underhållare och skrev därför i somras enmansföreställningen "Sinnescirkus" som han dels under hösten turnerat med landet runt och dels gjort flera gästspel med på Vasateatern i Stockholm. Alltid för fullsatta hus. När föreställningen nu går upp på Intiman är det en dröm som blivit sann.
– Det är bara jag på scenen, säger Henrik. Och många ur publiken. Allt hänger på slutnumret. Misslyckas det faller föreställningen. Än har det inte hänt men ett par gånger har jag åldrats tio år innan jag lyckats styra upp det. Det ger en nerv av spänning till föreställningen.
Henrik ser "Sinnescirkus" som början på en ny karriär som artist.
– Vi är några i världen som gör det här, konstaterar han. Men vi är verkligen inte så många.
Av: Monica Antonsson
Foto: Kurt Pettersson
Henrik:
Här kommer några tips. Hoppas att de funkar.
1) Det vi kan få när som helst bryr vi oss inte om. Så var inte totalt
tillgänglig hela tiden. Visa att du har ett eget, spännande liv
oavsett om den andre gillar dig eller inte. Lustigt nog gör det dig
mer attraktiv.
2) Glöm det där med att vara svår och mystisk. Det som kommer på
första plats på listan med attraktiva personliga egenskaper, är när
någon får oss att skratta. Så bli snygg genom att vara en rolig prick
som får andra att le.
3) Ofta hamnat i fällan att ni blir bra kompisar istället för ett
romantiskt par? Då glömde du bort att odla attraktionen mellan er. Se
till att bibehålla spänningen, t ex genom att röra vid den andre då
och då, samtidigt som ni lär känna varandra!
4) Lura hans hjärna genom att se honom länge i ögonen. Vi har oftast
bara lång ögonkontakt med de vi är arga på eller kära i. Genom att
hålla ögonkontakt med flit kommer han omedvetet att sluta sig till att
eftersom han inte är arg, så måste han vara intresserad av dig.
5) Det får inte spela så stor roll för dig hur det kommer att gå med
flirten. Annars kan du bli både krävande och desperat. Vilket aldrig
är attraktivt. Om du istället inser att det inte är hela livet hur det
kommer gå så blir du mer avslappnad och bekvämare att vara med.
Jag minns att det var en fin familjebild på uppslaget men rubriken - som alltid sätts av redaktionerna - har jag glömt. Jag får återkomma med det...
Med TV4:s Talang har tankeläsaren, föredragshållaren, artisten och författaren Henrik Fexeus, 39, blivit rikskändis. Hela våren har han suttit i juryn, risat och rosat tillsammans med Charlotte Perrelli och Bert Karlsson. Somliga talanger har de jublat åt, andra har de sågat jäms med fotknölarna. Precis som en jury ska. Men det har inte varit fritt från kval.
– Jag kommer så väl ihåg känslan av att vara talang, säger Henrik. Det var fasansfullt. Så jag har nog varit lite väl inkännande och empatisk mot somliga. Många stod på scenen för första gången och valde att göra det inför 300 personer i publiken, tv-kameror och en jury! Det var enormt stort och modigt av dem att göra det. Bara det gör dem till vinnare allihop. Samtidigt måste man ju bedöma deras prestationer.
Henrik vet bättre än de flesta att ett gott humör inte räcker för att göra en artist. Redan som barn var han en fingerfärdig trollkarl vilket resulterade i att han även blev skolans hackkyckling. Den som vill smälta in i mängden och bli en i gänget gör bäst i att inte sticka ut och göra sig märkvärdig.
– Jag var sju år när jag fick min första trollerilåda, säger Henrik som lärde sig trick efter trick och briljerade varje vecka på roliga timmen i skolan. Tio år gammal ställde han upp i sin första talangjakt i Vallentuna där han växte upp.
– Jag gjorde bort mig på varenda talangjakt norr om stan i flera år, konstaterar han. Ryktet säger emellertid annat. Han var en god illusionist redan då. Klädd i hög hatt och med svart slängkappa blev han tämligen snart en flitigt anlitad trollkarl på traktens alla barnkalas. Undra på att skolkamraterna blev avundsjuka.
– Under en period i fyran var det snarare regel än undantag att jag av ett hundratal grabbar trängdes av skolgården innan lunchrasten var slut. Och dit fick man inte ens gå!
Henrik blev illa åtgången de här åren. Fler än en gång tvingade han sig själv att spy i hopp om att slippa gå dit.
– Det lyckades aldrig. Jag var tvungen att gå i alla fall.
Henrik fick hjälp men minns inte riktigt hur. Mobbingen var så svår och utstuderad att minnen flyter ihop. Om sanningen ska fram så har han bara fragmentariska minnen av sina första femton år.
– När jag kom upp i högstadiet, bytte skola och fick nya kompisar gick det liksom över.
Henrik spelade piano i kommunala musikskolan, lärde sig spela trummor och upptäckte teatern.
– Vi hade en teatergrupp på gymnasiet som hette Tellus Hjältar. Jag blev som uppslukad av att gå in i roller och spela föreställningar inför publik. Jag ägnade nog mer tid till teatern än åt studierna de åren.
Som en av Tellus Hjältars fasta skådespelare var Henrik med om att sätta upp flera stora musikaler. Han lärde sig dessutom regissera och producera vilket resulterade i ett antal egna utomhusfarser i parken om somrarna. Som grädde på moset satte han dessutom upp en dansteaterföreställning med titeln "Genesis Electronica" i såväl Vallentuna kyrka som Klara Kyrka i Stockholm.
– Det var en iscensättning av skapelseberättelsen med elektronisk musik. Jag skaffade sponsorer, sålde annonser och förhandlade om lokalen med självaste ärkebiskopen. Vi slet som djur i tre månader för att få ihop det. Jag satsade alla mina sparpengar och lånade resten av pappa för att kunna trycka affischer och hyra in ljus.
Projektet blev succé och bidrog till att Henrik lämnade gymnasiet med toppbetyg trots att han till stor del hade ägnat sig åt annat än studier. Han hade visat framfötterna i verkliga livet i stället vilket kloka lärarna hade noterat.
Så gick flyttlasset in till stan och Henrik blev elev vid Stockholms universitet. Han tog en fil kand i filosofi och psykologi och ägnade all ledig tid åt musik och teater. Henrik drev en egen musikklubb med liveband på en krog och spelade själv med i två olika band. Han försörjde sig som discjockey och fick småningom jobb som marknadsförare först på Kulturhuset Stockholm och sedan på Dieselverkstan i Nacka.
– Jag och min dåvarande flickvän fick vårt första barn, Sebastian. Två år senare föddes Nemo och då hade vi också hunnit gifta oss. Men tre år in i äktenskapet begärde min fru skilsmässa.
Jag ville verkligen inte skiljas men idag är jag tacksam över att det gick som det gick. Hon flyttade och bildade ny familj. Barnen, som nu är åtta och tio år gamla, stannade hos mig. De hälsar på sin mamma om helgerna.
Henrik började intressera sig för hypnos, kognitiva övningar i utkanten av psykologin och beteendepsykologi som marknadsföring till stor del handlar om. Han tog upp trolleriet och insåg att han skulle kunna kombinera det med såväl skådespeleri som psykologi. Väl förfinad kallar han i dag sin verksamhet för tankeläsning, psykologiska illusioner och rackarspel.
– Jag skapar genom att studera hållning och ansiktsuttryck hos människor. Eller så manipulerar jag folk att tänka det jag vill att de ska tänka. Det ger en illusion av att jag kan läsa deras tankar. Man kan aldrig vara riktigt säker på vad som faktiskt händer i min show. Somligt är på riktigt och somligt är bluff. Det är lite annorlunda. Vi är bara några få i världen som sysslar med det här. Att interagera med 500 personer från en scen i två och en halv timma är den största utmaning jag kan få.
Henrik satte för några år sedan upp enmansshowen "Sinnescirkus" som han sedan turnerade landet runt med innan han slutligen lade den i malpåse efter ett gästspel på Intiman i våras. Då hade 40 000 sett showen. I januari är det dags för uppföljaren som får sin premiär på Rival i Stockholm.
– Jag är ensam på scenen men många ur publiken medverkar också förstås. Och allt hänger på slutnumret. Misslyckas det så faller hela föreställningen. Hittills har det inte hänt men det har varit nära. Det har faktiskt hänt att jag åldrats tio år innan jag lyckats styra upp det. Sånt ger nerv och spänning åt föreställningen.
Föreläsningsturnén "Konsten att läsa tankar" resulterade i Henriks första bok med samma titel 2007. Samtidigt gjorde han TV-serien "Hjärnstorm", ett program fyllt av experiment i mänskligt beteende och psykologiska illusioner. Andra boken "När du gör som jag vill" handlar om påverkan och tredje boken "Alla får ligga" är en handbok om strategier i förförelsekonst för den som vill ha resultat. I våras kom fjärde boken om "Konsten att få supermentala krafter", en 568 sidor tjock tegelsten som beskrivs som en självhjälpsbok för dem som avskyr självhjälpsböcker. Tänkt målgrupp är de som vill optimera sig själva och sin tillvaro och kort sagt ta kontrollen själva för ett bättre och lyckligare liv.
– Nu har jag skrivit av mig allt i det här ämnet, säger Henrik. Det ger mig möjlighet att pröva andra litterära arenor. Nästa bok blir något helt annat.
<
Vad vill han inte avslöja. Det är familjen som gäller nu. Henrik mötte nämligen kärleken på nytt i Linda Ingelman, 36, en kväll på krogen för några år sedan. Hon gav honom en komplimang och han gav henne sitt visitkort i hopp om att hon skulle boka honom som föreläsare.
- Vi sågs igen en månad senare och på den vägen är det.
Linda och Henrik blev sambos i trivsamma Hammarby Sjöstad strax söder om Stockholm och i september kommer kärleksbarnet som hela familjen väntar på.
– Det ska bli roligt med en liten sladdis, säger Henrik som just därför har sett till att hösten kommer att bli förhållandevis lugn. Turnélivet får vänta till förmån för familjen och förberedelserna inför nya showen.
Om Henrik återkommer i Talang står ännu skrivet i stjärnorna. Ingen av jurymedlemmarna har blivit tillfrågad. Men Henrik tyckte det var roligt och kan nog tänka sig en säsong till. Särskilt som det minner om uppväxtåren då han svängde sin stav över den svarta hatten och trollade fram godis åt alla barn som med stora ögon såg på.
– Barnkalas var en sak och talangjakterna en annan. På kalasen hade jag publiken i min hand. I samband med talangjakterna minns jag mest en känsla av ren och skär panik. Så är det nog för många. Därför är det viktigt att man är så välrepeterad att det kan gå på rutin när man väl står där och ska göra sin grej. Idag skulle jag inte utsätta mig för det. Jag är alldeles för känslig.
Monica Antonsson
Och så till slut...
Jag kan inte se vem som äger bilden. Låt mig veta om jag ska ta bort den.
Hoppas inte...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar