Carola. The Star!

Hemmets Journal 
Nr 26, 1990

Artikeln publicerades även i norska Hjemmet

 Det var Guds mirakel att vi hittade tillbaka till varandra...

I slutet av maj gifte sig Carola Häggkvist med sin älskade Runar och blev fru Sögaard. Årets bröllop uppmärksammades i såväl Sverige som Norge.
Några dagar före den högtidliga händelsen fick HJ:s Monica Antonsson en pratstund med de lyckliga tu. De berättade öppenhjärtigt om sin kärlek och tron på Gud.

Carola och Runar Sögaard har som man och hustru styrt kosan mot okänt mål. Katten Lilleman har lämnats i tryggt förvar hos vänner.

Minst fyra veckor vill de nygifta ha för sig själva långt från allt vad pressuppbåd och massmedial bevakning heter. 

Efter årets mest uppmärksammade bröllop vill de ha sin smekmånad för sig själva. 

På den punkten var de mycket bestämda när Hemmets Journal som enda tidning fick träffa dem några dagar före vigseln.

- Vi är mycket, mycket lyckliga. Gud har hjälpt oss hitta tillbaka till varandra, Det känns som ett mirakel, sa Carola.
 
Hon ger ett mycket harmoniskt intryck där hon sitter hos ”Leif på Hörnet” i Uppsala och provsmakar en av de rätter som kanske ska bli deras bröllopsmiddag. Renfilé med tryffelsås eller inbakad oxfilé med potatisgratäng, det är frågan.
- Men vi var naturligtvis själva högst delaktiga till vår återförening också, skrattar Runar och lyfter sitt glas med lika delar pressad apelsin och fruktsoda – en specialitet från tiden vid bibelskolan i Dallas för några år sedan.
 
Runar lägger sin beskyddande arm kring Carolas axlar och hon lutar sig tätt intill sin norske viking – han som ska ta hand om henne nu. Hon har mognat till en ung kvinna som vet vad hon vill, men det är han som ska bära ansvaret för äktenskapet och familjen. Det är båda överens om.
- Gud skapade mannen först och sedan kvinnan när han såg att mannen behövde en hjälpare, säger Carola. Det betyder inte att vi kvinnor bara ska ägna oss åt att städa. Vi kompletterar varandra helt enkelt. 

Carola är rädd att missförstås.
- Vi tror helt enkelt på kärnfamiljen i vilken alla är lika viktiga.

Runar kommer inte att lägga några hinder i vägen för Carolas fortsatta karriär. Tvärtom. Han ska hjälpa och stötta sin hustru så mycket han kan.
- Carola älskar att sjunga och det är självklart att hon ska fortsätta turnera, säger han. 

Själv ska han förverkliga sin barndomsdröm och bli predikant och syssla med ungdomsarbete hos Livets Ord i Uppsala. Det jobbet innebär även predikoresor till bland annat Östeuropa.

- Mitt mål är att se trasiga människor förvandlas och bli helade. 

Carola menar att Runar har gåvan att kunna predika. 

- Jag är väldigt stolt över honom. Han är en klippa! Runar kommer aldrig att bli någon herr Häggkvist. Det är han alldeles för stark för. Han är helt enkelt - en man.

På sistone har parets tillvaro präglats av händelserna kring den svenska uttagningen till Melodifestivalen. Carola var förhandstippad favorit men tävlingen föregicks av grova spekulationer kring hennes person. Skulle hon börja vittna om sin tro mitt under direktsändningen eller rent av börja tala i tungor? TV-ledningen sa att de skulle bryta sändningen om något sådant skulle hända och när hon äntligen påannonserades satt hela svenska folket i spänd förväntan framför TV-apparaterna.
 
Plötsligt bröts sändningen över hela Stockholm och Mellansverige. En miljon tittare stirrade dumt på tomma TV-rutor under flera minuter. Som genom ett trollslag återkom bilden när nästa tävlingslåt framfördes. Tekniskt missöde, sa TV-ledningen. Sabotage, sa andra. Några timmar senare sprängdes Livets Ords entré i Uppsala i luften i ett bombattentat.
 
- Att sändningsavbrottet var ett sabotage går inte att bevisa. Men det var lite väl många incidenter i samband med festivalen, säger Carola.
- Men det gör ingenting. Hetskampanjen gör faktiskt att jag känner mig uppburen. Som om jag fått en uppgift i uppgiften. Jag får ta smällen. Jag har gått med i församlingen av fri vilja.

Man må tycka vad man vill om Livets Ord men att Carolas tro och övertygelse är ren och ärlig är inte att ta miste på.
 
Händelserna i samband med Melodifestivalen följdes av flera. Carola utsattes för mordhot och stod en tid under bevakning. Det mesta hon planerat fick ställas in. Däribland den här intervjun som egentligen skulle ha gjorts då.
- Jag vill inte utsätta Carola för flera påfrestningar, sa Runar när han lämnade återbud den gången.

Och Carola förklarar:
- Jag får sedan 1983 regelbundet brev och blommor från ett tiotal män. Somliga brev är direkt obscena.
 

Lät de utstötta sova ut hemma

Från och med nu ska Carola satsa allt på sin make och deras äktenskap. Men hon har också noga planlagt sin come back som artist. Hon känner att hon har mark att återvinna som möjligen gått förlorad under hennes år på bibelskolan. 

Lite trevande har hon redan givit sig i kast med uppgiften och fått en respons långt över förväntan.
- Jag är mycket glad och tacksam och känner ett starkt stöd från publiken. Själv är jag starkare än någonsin. Det är nu det börjar.
 
Den massmediala kritiken mot Livets Ord har i stora stycken drabbat Carola som person. Hon har på sätt och vis blivit rörelsens ansikte utåt och pastor Ulf Ekmans bästa PR-trix. 

Själv dementerar hon bestämt att hon utnyttjats eller är ett offer för en framgångsteologi med fascistiska drag.
- Det mesta som skrivs är väldigt snedvridet och konstigt. Livets Ord är som vilken frikyrkoförsamling som helst, säger Runar.

Och Carola håller med.
- Jag står för församlingen och lever med den vision som Gud har lagt i mitt hjärta.
 
Runar, som är uppvuxen i ett religiöst hem, kom tidigt i kontakt med narkomaner och prostituerade i hemstaden. Hans hjärta blödde för de stackare som levde sitt liv i rännstenen.
- Jag kunde inte se dem ligga där utan tog hem dem och gav dem mat och kläder. De fick sova ut i gästsängen, säger han och tillstår att föräldrarna – i början med en viss förvåning – lät honom hållas.

Carola menar att hon var likadan.

- När jag var 13 år träffade jag en man klädd i trasor i tunnelbanan. Han pratade med folk omkring mig men de flydde. Mitt hjärta öppnade sig för den stackars smutsiga mannen som luktade så illa. Jag erbjöd mig att klippa hans långa toviga hår som nådde ända ner till armbågarna. Han bodde i ett skjul i skogen ute på Värmdö och jag for dit med en kompis. Mannen värmde sin mat på ett strykjärn, så det tog lång tid att koka upp vattnet som hans hår skulle tvättas i. Men jag klippte honom i alla fall. Vilken tur att mamma och pappa inte visste något!

 
Runar var försäkringsagent, husförsäljare på spanska Solkusten och musikkonsulent i Oslo innan han bestämde sig för att ägna livet åt kristet förkunnande. När han kom till Sverige i maj 1987 var det för att börja i bibelskola hos Livets Ord. Han träffade Carola första gången på en kristen kongress i Västtyskland. Ljuv musik uppstod men det var först under halvåret vid bibelskolan i Dallas som det tände till på allvar.
- I början var jag jätterädd för att folk skulle få reda på att min kille tillhörde Livets ord, skrattar Carola. Sedan kom jag dit själv och kände direkt att jag hörde hemma där.
 
Carola och Runar förlovade sig och for på tre veckors semester till Oslo längs Göta kanal med vänner i Carolas motorbåt. Sedan tog hon sitt pick och pack och flyttade hem till Runars föräldrar i Kongsvinger. Han i sin tur flyttade hem till mormor och morfar. Allt för att hindra elaka tungor från dumt prat. Bröllopet skulle stå i Kongsvingers kyrka. Där skulle de bosätta sig och få sju små barn. 

Sju – för att det är fullkomlighetens tal.

- Jag vet inte var det där med sju barn kom ifrån, säger Carola idag.
Men Runar vet. 

- Min far var ett av sju syskon och de berättar så roliga historier från sin uppväxt att man nästan skrattar ihjäl sig, förklarar han. Därför har vi i familjen alltid sagt att det är trevligt med en syskonskara på sju.
Carola konstaterar att det alltså var ett skämt. 

- Visst vill vi ha barn men hur många de blir får framtiden utvisa.

Bad Carola följa med på promenad 
Knappt hade Carola gjort sig hemmastadd i Kongsvinger förrän paret lät meddela att förlovningen var uppslagen. För alltid, som de sa.
- Det hade gått alldeles för fort för att vårt förhållande skulle orka med, säger Carola.
 
Båda återvände till bibelskolan i Uppsala. Men det var svårt att träffas och längtan fans kvar. 

Båda menade att banden måste klippas av. Carola ägnade sina dagar åt studier om hon inte målade tavlor eller promenerade i skogen.

Så gick vårterminen mot sitt slut. Carola for med kurskamrater till Israel och Runar for till Chicago för att tillbringa sommaren hos vänner.
- När vi var så långt från varandra, förstod jag att det trots allt är Runar jag älskar, säger Carola som gjorde av med en förmögenhet på telefonsamtal till Amerika innan hon slutligen reste dit. 
- Vi fick en vecka tillsammans som var helt underbar. 
 
De närmade sig varandra sakta men säkert och några dagar före jul, en mörk och gråkall onsdagskväll, var det dags för den slutliga kapitulationen.
- Vi var på hemväg från stan och passerade just Uppsala högar när jag plötsligt stannade bilen och bad Carola följa med på en promenad. Hon förstod att det var något särskilt på gång och svarade ja.

- Fast jag frös så jag skakade, skrattar Carola.
De tog varandras händer och klättrade upp på den högsta av högarna.
- Där uppe friade Runar. Det var underbart!
 
Omvärlden förstod snart vad som var på gång. Carola och Runar sågs hand i hand på gatorna i stan och i slutet av februari bytte de ringar.
- Den 24:e, påpekar Carola.

Runar ser lite generad ut men håller med.
- Javisst ja. Men datumet är inte så viktigt bara man har sin käresta.
 
Ja, se norrmän! 

Vad är det egentligen våra svenska sångerskor ser hos dem alla? Se bara Elisabeth Andreasson, Lena Philipsson och Lill-Babs som av och till funnit kärleken i grannlandet. Så vad har ”norske gutter” som svenska gossar inte har?
- De har en äkthet och naturlighet som påminner om en riktigt rejäl lusekofta, skrattar Carola. Och språket klingar charmigt i våra öron. Men det är kanske norrmännen som dras till svenska flickor också och inte bara tvärtom

Vi lämnar restaurangen för en promenad längs Mälarens strand. Carolas gula träkåk från 20-talet är belägen ett stenkast härifrån. Här ska de bo den första tiden efter bröllopet medan de bygger sig ett hus söder om stan för att komma närmare Stockholm och Carolas föräldrar.

- Det måste bli ett stort hus med stall för Runar vill ha häst, skrattar Carola. Helst vill han ha en riktig herrgård.
 
En stund senare sitter Carola på en sten vid stranden och bläddrar i en exklusiv katalog med bröllopsklänningar. Då och då diskuterar hon något med Runar som säger att han föredrar volanger. En stund senare tar han hennes hand och drar henne med längs stigen.
- Jag blir bara mer och mer kär i dig, säger han högt och Carola svarar med en kyss. 

Solen går ner vid horisonten när Carola och Runar så småningom försvinner i fjärran hand i hand på väg mot framtiden.

Årets Bröllop blev ett bröllop i vitt och guld precis som Carola och Runar ville ha det. Att Livets Ords kyrka sedan rymde 5 800 personer gjorde inte precis ceremonin mindre minnesvärd. Halva kändissverige var på plats och de som inte kunde komma kan känna sig blåsta. Någon repris blir det nämligen inte. Carola och Runar gifte sig för livet.

Den klänning Carola slutligen valde är en snövit dröm av transparent organdie smyckad med pärlor och volanger. Den flögs upp från Spanien speciellt för henne.
Brudbuketten i vitt och guld gick helt i stil med Runars vita frack, guldfärgade fluga och gördel och brudtärnans guldfärgade klänning.
  
Carola sjöng en sång till sin älskade Runar under vigselakten. Han svarade med ett kärleksfullt tal till Carola vid middagen och – förstås – en mycket hemlig morgongåva vid hennes huvudgärd när solen gick upp den allra första dagen av deras fortsatta liv tillsammans.
Monica Antonsson
 
Fotnot
Uppsala fyra högar uppfördes under forntiden vid Gamla Uppsala. De tre största högarna är, enligt traditionen, viloplats för konungarna Aun, Egil och Adils av Ynglingaätten. Den fjärde och lägsta högen är en gammal tingshög.  

_________________________________________________________________________________

Hemmets Journal
Nr 25-26, 1993

En blyg liten 8-åring debuterar…

Ingen kunde ana att hon skulle bli Sveriges största stjärna!


Nu väntar en ny, het sommar på Carola som

slagit publikrekord på 21 av 26 platser och vållat en publikfeber utan motstycke. Till och med Sveriges biskopar stod i kö en tid för att få hennes autograf!
Carola är på väg ut i folkparkerna igen. Det är dags att ta fram kravallstaketen...

Det vita inbjudningskortet med sirliga bokstäver i guld samlar damm på anslagstavlan. Inbjudan att ”övervara vigseln mellan vår dotter Carola Maria Häggkvist och Runar Devik Sögaard i Livets Ords kyrka, Uppsala, lördagen den 26 maj 1990 kl 13.00” hälsar Anita och Jan Häggkvist. 

En lång intervju hade resulterat i en bröllopsartikel i Hemmets Journal och Carola var nöjd. Vi hade provätit bröllopsmiddagen, tittat på bröllopsklänningar i en exklusiv spansk katalog och vandrat i kvällssolen längs strandpromenaden i Uppsala. Carola hade ringt och tackat. Och lovat ställa upp för nya intervjuer i Hemmets Journal.

Sedan dess har Carola fått nya rådgivare och andra människor som styr hennes beslut. Genom åren har hon gjort sig känd för att omge sig med starka män som inte alltid velat hennes bästa. Nuvarande managern ger inte ett nickel för veckopressens samlade läsekrets som samtidigt utgör en dryg miljon skivköpare. Carola satsar på en världskarriär och är redo för genombrottet när det kommer. Männen runt henne har gjort det förr med andra artister. De har lovat göra henne rik. Själva går de heller inte lottlösa ur samarbetet. Järnet är kokhett och alla inblandade passar på att smida.

Carola är unik. Som tonårsidol kan hon utan vidare mäta sig med storheter som Alice Babs och Vårat gäng. Hennes skivor har sålt i två och en halv miljon exemplar och hon har slagit vartenda publikrekord värt namnet. Som i samband med Hemmets Journals familjedag på Gröna Lund för några år sedan när 22 870 personer trängdes framför scenen. Det fanns helt enkelt inte plats för flera. På Liseberg samma år mötte 31 000 åskådare upp.

Allt hon och hennes närstående gör vållar stora, feta rubriker. Värst är svärfar, fd predikanten Frank Sögaard, som gjort sig känd för svindlande affärer hemma i Norge. Själv har Carola kört för fort, gått i konkurs, blivit mordhotad, utnyttjad och överfallen. Värst var mannen som år efter år terroriserade henne och till sist trängde sig in i hennes hem övertygad om att hon var hans. Historien fick sitt slut först sedan mannen spärrats in.

- Jag får sedan 1983 regelbundet brev och blommor från ett tiotal män vars beundran och kärlek övergått i hat. En del av breven är direkt obscena. Jag har lärt mig känna igen handstilarna och låter Runar öppna det mesta av min post.

Carola visade tidigt framfötterna hemma i Norsborg där hon ofta stod för underhållningen i kvarteret när det drog ihop sig till fest. Med knallröda läppar styrde hon ut sig i mammas kläder tills föräldrarna anmälde henne till Mini-Teatern. Där debuterade hon som åttaåring och vann sedan Barnens Dags talangjakt ”Nya Ansikten” flera gånger om.

Carola fick sitt första skivkontrakt av Bert Karlsson efter ett framträdande i Hylands Hörna 1981. Hon var 14 år och nyfrälst.
- Jag tog till mig Guds ord som trettonåring och förstod att Jesus var min frälsare, säger Carola. Hon gick i Adolf Fredriks musikskola och läste läxorna på tunnelbanan. Där fick hon upp ögonen för de utslagna vilka fick hennes skolflickshjärta att klappa i snabbare takt.

- Jag minns en gubbe som gick klädd i trasor. Han pratade men folk drog sig undan. Mannen var smutsig och luktade så illa att jag lovade klippa hans hår.
Carola och en kompis åkte hem till mannen som bodde i ett skjul och lagade sin mat på ett strykjärn.
- Det gick åt en hel tub med schampo innan håret blev rent. Till sist klippte jag honom i alla fall. Vilken tur att mamma och pappa ingenting visste.

Carola konfirmerade sig och mötte Ulf Ekman som då var studentpräst i Svenska Kyrkan. Så kom genombrottet med ”Främling” i den svenska uttagningen till Melodifestivalen 1983 och Carola blev en sensation. Särskilt sedan hon kysst bibeln och bekänt sin tro för världen. Det fick ett antal biskopar att belåtet rusa till för att få sin beskärda del av glansen kring den unga stjärnan.

Ryktet om Carolas religiositet fick dessutom israeliska ambassaden att bjuda familjen Häggkvist på en resa till Jerusalem. Med ett jättelikt pressuppbåd i hälarna for de dit för att bada i Döda havet, resa genom öknen och tända ett ljus vid korsfästelseplatsen.

- Jag var lycklig över att få gå i Jesus fotspår och med egna ögon se alla platser jag tidigare bara läst om.

Carolafebern här hemma var total. Pappa Jan hoppade av sitt jobb som gymnastikdirektör och blev dotterns manager. Medan hon sjöng sålde han T-shirts för brinnande livet. Han lät dessutom Carolas företag hyra ut både lastmaskiner och datorer, en verksamhet som slutade med konkurs.

Carola köpte en exklusiv villa i Djursholm med torn och sjöutsikt. Familjen flyttade in och under några hektiska år gick karriären i ett rasande tempo.
- Alla ryckte och slet i mig. Jag fick tyvärr inte den tid jag behövde för att bli redo för vuxenlivet.

Carola ville sjunga gospel men karriären krävde att hon skulle sjunga pop. När hon allt mera drog sig tillbaka började branschfolk förespå ett fiasko.

Carola lät döpa sig i Södermalms fria församling, en kyrka med starka band till den omtvistade sekten Livets Ord. Omvärlden befarade att framgångsteologen Ulf Ekman fått henne i sitt grepp och Svenska Kyrkans biskopar slutade hälsa till sin forna skyddsling.

Carola for till Dallas i Texas för att gå på bibelskolan Christ For The Nations. Norrmannen Runar Sögaard var där i samma ärende och tycket uppstod.
- I början var jag jätterädd för att det skulle komma ut, att min kille tillhörde Livets Ord. Men så hamnade jag där själv och kände att jag hörde hemma där.

Carola for på turné och sjöng gospels med pianisten Per-Erik Hallin som hade turnerat med Elvis Presley. Starten blev en uppmärksammad konsert i Skandinavium där Carola vittnade om Gud och bad om syndernas förlåtelse inför 13 000 troende.

Carola och Runar förlovade sig och flyttade till hans föräldrahem i Kongsvinger. Därifrån meddelade hon att hon kommit till Norge för att stanna. Minst sju barn ville de ha, hon och Runar. En månad senare hade hon flyttat hem till Sverige igen.
- Det hade gått för fort. Varken Runar eller jag var mogna för äktenskap. Vi klippte banden mellan oss i förhoppning om att vi skulle mötas igen. Jag behövde ett år med Gud innan jag var färdig för en man.

Båda blev elever vid bibelskolan hos Livets Ord i Uppsala och Carola ägnade ett år åt studier, måleri och skogspromenader.

- Jag hade mina avskilda små tuvor i naturen där jag kunde be och finna ro, säger Carola som alltså även utvecklade en konstnärlig ådra. Lustiga träbitar från Norge och vanliga skogskottar förvandlades till konstverk i hennes händer.

Ett av ämnena på bibelskolan var evangelisation och Carola fick i uppgift att vittna.
- Vi knackade på hos folk och frågade om vi fick berätta om Jesus. ”Nej”, sa en farbror. ”Men du får gärna sjunga en sång”. Då sjöng jag ”Ty så älskade Gud hela världen” så det dånade i trapphuset. Det var fint.

Carolas tro är ärlig och ren. Likadan är hon i sina handlingar. Hon engagerar sig gärna för dem som har det svårt. Som till exempel hennes fadderbarn, 14-åriga Celicienne Celuis i Port-au-Prince på Haiti. Flickan lever i en närmast ofattbar slum men Carola ser till att hon får vad hon behöver.
- Jag brukar höra mig för hur hon har det på barnhemmet och hur det går i skolan men det är Hoppets Stjärna som sköter det praktiska. Det gäller att inte bli för personlig. Min uppgift är att hjälpa henne till ett bra liv på Haiti.

Efter bibelskolan, våren 1989, for Carola till Israel och Runar till Amerika. Då plötsligt insåg de att kärleken fanns kvar och att de kände saknad. Carola gjorde av med en förmögenhet på telefonsamtal mellan kontinenterna innan hon packade väskan och reste till Runar.
- Det var fantastiskt att mötas igen! Vi hade mognat och kunde äntligen älska varandra. Vi visste också att det måste bli vi.

Runar friade en gråkall novemberkväll högst uppe på en av de tre vikingahögarna i Gamla Uppsala. Carola kapitulerade, som hon säger, för att Gud hade gett henne ett tecken på att hon borde göra det.

Carola och Runar gifte sig med buller och bång i Livets Ords kyrka inför nästan 6000 inbjudna gäster, pressfolk och surrande tv-kameror. De fick till och med gifta sig en andra gång eftersom vigselförrättaren Ulf Ekman inte var behörig.  

Carola och Runar ritade och lät bygga sin omskrivna femmiljoners lyxvilla med swimmingpool och dubbelgarage i Vreta vid Mälarens strand utanför Uppsala. Pingstvänspampen som ägde byggfirman gick i konkurs varpå avtalet – om att Carola skulle sjunga av sitt nybyggda hus – ogiltigförklarades.
- Vi får väl betala vad det kostar, säger Carola.

Rollen som Runars hustru passar Carola som handen i handsken. Hon står gärna vid hans sida.
- Det står i bibeln att somliga har gåvan att predika Guds ord medan andra får hjälptjänster, blir evangelister, herdar och pastorer. Runar har gåvan. Han är en klippa! Jag ska stå vid hans sida och vara hans hjälpare, för Gud skapade människorna kreativa och produktiva. Han vill se resultat!

Carola tog itu med sin avsomnade karriär och ställde upp i Melodifestivalen 1990. Omvärlden befarade en reklamkupp för Livets Ord och TV-ledningen lovade bryta sändningen om Carola till äventyrs skulle börja tala i tungor. Det gjorde hon nu inte men sändningen bröts ändå medan Carola sjöng. Tekniskt missöde, sa TV-ledningen. Sabotage, sa andra. Några timmar senare sprängdes Livets Ords entré i Uppsala i ett bombattentat.

Carola kom tvåa men som den fighter hon är kom hon igen med nya krafter året därpå. I finalen i Rom sjöng hon ”Fångad av en stormvind” ända fram till Europaseger.

Carolafebern tog därmed ny fart. Kravallstaketen plockades fram och publikrekorden infann sig som förväntat. Männen runt Carola började tala om världslancering.

- Själv satsar jag först och främst på Skandinavien, säger Carola. Men jag är givetvis redo för världen om och när den vill ha mig.

Närmast på tur står sommarturnén med 30 spelplatser. Därefter kommer den efterlängtade gospelplattan och biografin med den unga stjärnans hågkomster.

- Jag har verkligen längtat efter att få ge min version av allt som skrivits om mig. För helhetens skull ska jag också avslöja sådant som aldrig tidigare kommit i tryck.

Till hösten eller möjligen i början av nästa år, blir det kanhända en musikalhuvudroll för Carola att bita i. Flera Stockholmsscener har hört av sig liksom utländska finansiärer. Carolas manager studerar kräset listan av möjliga motspelare och kommer iskallt att välja ut det mest inkomstbringande alternativet.
- Jag älskar teater och har alltid velat spela musikal, säger Carola. Det blir en dröm som går i uppfyllelse.
Monica Antonsson

__________________________________________________________________________________

Hemmets Veckotidning
Nr 47, 1997

Extra! 

Carola berättar om sin trötthet!

 ”Tiden som Maria höll på att knäcka mig – men räddningen fanns i naturen!”

Nu när Carola väntar sitt första barn är det naturligt att hon känner sig trött ibland. Men för inte så länge sen höll en annan sorts trötthet på att knäcka henne. Hon gick till teatern med tunga steg. Den hänförda publiken märkte inget, Maria i ”Sound of Music” stålade som alltid – tills ridån gick ner…

Hur orkar människan? Det undrade många när Carola Sögaard, 31, sjöng och dansade i huvudrollen som Maria von Trapp i musikalen sound of Music. Sju föreställningar i veckan kan utan vidare jämföras med ett maratonlopp. Speciellt som succéföreställningen gick i två års tid. 425 föreställningar för att vara exakt.
- Vi arbetade efter engelsk modell, säger Carola. Skillnaden är att engelsmännen har tre, fyra skådespelare i varje roll. Jag gjorde min Maria alldeles själv.

Carola höll sig frisk nästan hela tiden. Det hände bara någon enstaka gång att hon blev snuvig och måste snyta sig i nunnedoket innan hon virvlade in på scenen.
- När jag känner mig trött lägger jag gärna in en extra växel, erkänner hon. Jag gör allt för att inte påverkas själv och för att ingen ska se hur det är fatt.

Carola är en fighter. Ändå blev hon väldigt trött till sist och det hände att hon gick till teatern med tunga steg.
- Jag kände att kroppen behövde hjälp och vände mig till hälsokosten för att hitta ett lämpligt preparat. Jag kände nästan en viss förståelse för kollegor som tar till alkohol och droger.

Gjort av naturens egna råvaror

Det fanns alltså en hemlighet bakom Carolas sprudlande energi. Det var naturmedlet Polbax som kom att bära henne över målsnöret när musikalen lades i malpåse i början av juni. Polbax, som från början är pollenkungen Gösta Karlssons produkt, är ett energigivande pollenextrakt gjort av naturens egna råvaror till gagn för kraft och styrka. Carola tog Polbax till sitt hjärta och har nu gjort det till ett Carolapiller. Hennes bild finns till och med på förpackningen.

- Jag prövade flera olika preparat tills jag hittade Polbax. När jag fick höra att det inte har några biverkningar tog jag sex tabletter på en gång. Efter tre, fyra veckor började jag känna mig piggare och mer energisk. Kost och motion är förstås minst lika viktigt för god hälsa men om man känner sig väldigt trött kan det vara bra att ha ett medel att ta till.

Carola blev så imponerad av Polbax att hon bad att få se tillverkningen.
- Jag åkte ner till fabriken i Ängelholm. Där försvann alla eventuella tvivel, säger Carola som reflexmässigt lägger händerna på sin mage. Hon väntar sitt första barn och ser ut att må gott av graviditeten. En enkel järnbrist ska snart vara avhjälpt. Den här dagen bär oh sitt bruna hår charmigt uppsatt i nacken med en jätteklämma. Ringarna bär hon i en guldkedja runt halsen för att fingrarna börjat svullna. I kedjan hänger även det briljantbeströdda kors hon fick av maken Runar för några år sedan.

- Jag hade gärna blivit mamma tidigare, erkänner hon. Men vi bestämde oss för att vänta till efter Sound of Music. Man vet aldrig hur man kommer att må när man väl är gravid.

Gravid efter Sound of Music

Carola blev gravid nästan genast när musikalen började ta slut och våren var som vackrast.
- Min sekreterare fick springa till apoteket och köpa ett graviditetstest. Jag trodde knappt mina ögon när svaret blev positivt. Oj, oj, oj… Käre nån, jag var tvungen att testa flera gånger om innan jag vågade tro att det var sant.

Runar blev lika överraskad han och nu väntar de bara på att få ta emot sitt lilla kärleksbarn. Av den runda, fina magen att döma lär det inte dröja länge. Några extrakilon tycks hon heller inte ha lagt på sig.
- Vi har sagt i ett pressmeddelande att barnet ska födas vintern 1998. Jag vill gärna hålla mig till det och inte skapa förväntningar kring en viss tid. Vi har bestämt oss för att inte ge några intervjuer eller kommentarer om vårt barn. I början var vi extra försiktiga innan vi visste om det skulle gå vägen.

Carola och Runar kommer inte att hålla barnet utanför offentlighetens ljus. Det är helt enkelt inte möjligt, tror de.
- Vi blir bara jagade om vi försöker. Man måste använda huvudet och tackla problemet. Tidningarna köpslår redan om ensamrätten men ingenting är klart. Själv bryr jag mig inte så mycket. Jag vill bara njuta av graviditeten.

Spekulationer om magen

I början fick Carola stå ut med vilda spekulationer kring sin putande mage. Det gick så långt att Runar röt till på skarpen och dementerade alltihop.
- Jag hade väl bjudit lite för mycket på mig själv, konstaterar hon. Man får se till att hålla igen med privatlivet.

Carola menar att spekulationerna kring graviditeten kunde ha blivit en personlig katastrof.
- Tänk om vi verkligen hade försökt skaffa barn och inte lyckats! Det är ett brott att antasta människor så som vissa tidningar gjorde. Jag kommer inte att vara nådig om det i min bok så småningom. Nu måste jag hålla alla sådana tankar borta. Annars blir jag då arg så.

Carola och Runar är ett påpassat par. Folk tisslar och tasslar när de går förbi och det händer att de får smita ut bakvägen för att komma från beundrare.
- Jag har lärt mig hantera det där, säger Carola. Svensk massmedia är tack och lov inte som de europeiska paparazzi även om det finns släktdrag. Folk på gatan kommer oftast fram för att de gillar min mage. Är det en eller två, frågar de.

När Carola och Runar gifte sig ville de ha sju barn – för att sju är fullkomlighetens tal. Det slår hon ifrån sig idag men flera än ett barn lär det bli.
- Vi har faktiskt tre fadderbarn också. Det är Runars pojke och min 15-åriga flicka Cellecuinne på Haiti. Jag har dessutom treårige Lamberto på Filipinerna som jag ”fick” i stället för födelsedagspresent av goda vänner.

Carola har varit på Haiti två gånger och hälsat på Cellecuinne. Nu funderar hon och Runar på att åka till Lamberto på Filipinerna.
- Det passar bra för Runar har fått många predikokallelser dit. Han far runt hela jorden och predikar numera.

Carola äter sina Polbax trots att hon är gravid. Ändå är medlet – likt andra naturmedel – inte testat på gravida.
- Jag är inte orolig. Det är trots allt ett naturmedel. Professor Per-Arne Öckerman, som forskat på Polbax, har dessutom försäkrat mig att det är ofarligt. Han säger, att om man behöver Polbax annars så behöver man det ännu mer under graviditeten.

Tillfälligt på Fågelbro

Carola och Runar bor just nu på Fågelbro Golf & Country club. Det är en nödlösning i väntan på att nya lyxvillan på Värmdö ska bli färdig.
- Vi vet inte om huset blir klart innan barnet kommer. Kanske blir vi kvar på Fågelbro en tid. När man kommer från BB vill man ju inte ha en massa byggjobbare omkring sig.

Det var förra sommaren som Carola och Runar sålde sin riksbekanta sjurumsvilla i Uppsala för en prislapp på 2,5 miljoner kronor. De hade lämnat Livets Ord och skulle skapa sig en framtid i Stockholm.
- Det fanns naturligtvis flera anledningar till att vi lämnade Livets ord, säger Carola. Men det har aldrig funnits någon anledning för oss att gå ut med det offentligt. Vi kände bara att vi ville gå vidare. Samtidigt är vi glada för den tid som varit.
- Jag tror att det är viktigt för en församlingsgemenskap som man både kan ta näring av och verka från. Om alla människor hade en sådan skulle de må mycket bättre.

700 kvadratmeter hus
Carola och Runar bodde först i en 19 kvadratmeter liten lya på Söder. Det var först sedan de väl köpt sitt 700 kvadratmeter stora hus med sjötomt och utsikt över Strömma kanal på Värmdö som de flyttade ut till det exklusiva Fågelbro. Där är de bland annat granne med ex-skvallerdrottningen Agneta von Schinkel.
- Vi har bara setts i restaurangen men hon är jätterar. Det första hon sa var att vi skulle få hennes bok. I den skriver hon att jag är den enda person hon ångrat att hon skrev något ofördelaktigt om. Vilken händelse! Jag blev verkligen överraskad. Numera vet jag hur det fungerar. De flesta journalister skriver inte med en personlig penna.

Carola och Runars nya hem, av många beskrivet som ett närmast ointagligt fort, sägs på fullt allvar vara bombsäkert.
- De sa på byggnadskontoret att vi bara behöver stänga dörren om det skulle bli atomkrig.

Rädd för bomber
Det var förste ägaren som gav huset dess tjocka väggar. Andra världskriget brann i Europa och han kände sig bombhotad. I dag finns dessutom larm och en hög mur som skyddar mot intrång. Till och med bryggan lär vara borta. Det lönar sig alltså inte att ens från sjösidan försöka ta sig in på ägorna som dessutom vaktas av två stora hundar. Det är lite skillnad mot hur Carola och Runar levde när de gifte sig. Då bodde de i en enkel träkåk mitt i Uppsala med katten Lilleman.
- Det är knappt att vännerna vågar sig hit, skrattar hon. Allvarligt talat så måste vi ha det så. Inte minst för pressens skull. Kvällstidningarna reportrar och fotografer kliver helt enkelt bara in och tar sina bilder.

Det unika Värmdöhuset ägdes av ett finansbolag när Carola och Runar tog över. Priset på drygt fyra miljoner var därför väldigt fördelaktigt.
- Det var makalöst billigt! Nu låter vi renovera huset från golv till tak innan vi flyttar in. Det blir bäst så. Vi ska ha både kontor och demostudio hemma.

Någon barnkammare har Carola ännu inte låtit inreda. Barnkläder skaffade hon under semestern nyligen i USA. Det känns skönt att ha det gjort, tycker hon. Alla andra förberedelser återstår och profylaxkurser är borttaget numera.
- Vi får se vad som händer när jag börjar gå på undersökningar lite mer regelbundet.

Hur blir det då med Polbax när barnet är fött.
- Både Runar och jag fortsätter med Polbax, säger Carola. Vårt lilla barn kommer att få det med modersmjölken.
Monica Antonsson

_________________________________________________________________________________

Allas Veckotidning
Nr 15, 2006

Därför gick Carola ut med sin förtvivlan...

För en mamma är kärlek inget man sliter och slänger

Hon trodde att kärleken var slut. det var med sorg i hjärtat som carola för några veckor sedan meddelade att hon och Edward inte var ett par längre.
Vad Carola inte visste var att han samtidigt satt och ritade hjärtan i sanden och tänkte på henne.

Det är en strålande glad Carola, 39, som möter upp för en pratstund med Allas Veckotidning. För andra gången på en vecka! Cirkusen kring Melodifestivalen har bara börjat och hon är hur taggad som helst. Samtidigt blåser kvällspressen nästan dagligen upp skandaler på hennes bekostnad. Har hon inte sprutat in nervgiftet botox i ansiktet mot förmodade 40-års rynkor, så är hon dumpad av sin norske pojkvän. Det sistnämnda har hon delvis själv bidragit till. Hårt pressad av media gick hon nämligen till sist ut med ett pressmeddelande om, att förhållandet var slut. Då hade vi vår första pratstund. Hon berättade öppenhjärtligt om sitt krossade hjärta, om förhållandet med den norske sångaren Edward John, 34, och om hindren i förhållandet som inte hade kunnat klaras ut. Under deras två år tillsammans hade de egentligen aldrig ens stigit ombord på tåget, sa hon. Till sist hade de kommit överens om att låta tåget passera.
– Det senaste halvåret har vi bara setts vid två tillfällen. Jag har hoppats, längtat och väntat men liksom blivit hängande i luften. Det är väldigt plågsamt och dyrbart med ovisshet. Jag är mamma. Jag måste ta ansvar. Antingen satsar man eller så gör man det inte. Samtidigt var det intressant också på sätt och vis. Nu känner jag mig stark och trygg, för att jag är sann mot mig själv.

Fick vara i fred

Det var våren 2004 som Edward John dök upp i svensk morgon-TV med Carola vid sin sida. De sjöng sin duett ”I give you my heart” som det var ingen tvekan om, att det var kärlek med i spelet. Texten hade de skrivit tillsammans och låten gavs ut på hans platta. Själv spelade hon, inspirerad av den nyfunna förälskelsen, in ”Genom allt” som blev en jättehit. När sommaren kom for hon allt oftare till Norge. Så såg det åtminstone ut. Det till och med ryktades, att hon hade planer på att flytta. I dag säger Carola, att hon faktiskt inte var så ofta i Norge trots allt.
– Vi fick faktiskt vara i fred, Edward och jag, säger hon förvånat. För ovanlighetens skull låg det inga fotografer i buskarna. Det berodde kanske på, att båda mina föräldrar gick bort under den här tiden och att det väckte stor uppmärksamhet.

Med Edward såg Carola en värld av nya möjligheter öppna sig. Samtidigt slets hon mellan hopp och förtvivlan.
– Kärlek är ingen slit- och slängvara, säger hon bestämt. Det är något man måste vårda. Den här hjärtesorgen är en enorm förlust för mig och bland det värsta jag har varit med om. Usch! Men jag gråter åtminstone inte varje dag längre som jag gjorde förut.

En flod av kärlek

Och nu står hon alltså här och ser hur lycklig ut som helst. Bara en vecka senare har missförstånd klarats upp och frågetecken rätats ut - trots att Edward hela tiden har befunnit sig på missionsresa i Afrika. Det var också därför han aldrig fick Carolas SMS om pressmeddelandet som gick ut.
– Han hade suttit på Alla Hjärtans dag och ritat hjärtan i sanden, säger Carola fylld av förundran. Vi vet inte hur det kommer att sluta och det finns inga garantier men… Vi älskar varandra helt enkelt. Nu ser jag kärleken som en flod. När den stötte på hinder, letade den sig runt och fann nya vägar.

Smaka på de orden. Carola är fortfarande lika förvånansvärt öppenhjärtlig och duktig på att tala i bildspråk. Och den här gången är det ingen tvekan om, att hennes hjärta sjunger.
– Vi har sagt, att vi måste finna en väg tillsammans för kärleken, säger Carola. Det är fantastiskt! Här går man ut med ett pressmeddelande om, att det är slut och så sitter han och ritar mitt namn i sanden. Vi kan inte släppa varandra nu. Det går helt enkelt inte. Vi måste få hoppa ombord på tåget, åka med ett tag och se vart det tar oss.

Carola tänker inte dementera sitt pressmeddelande. Tids nog får tidningarna själva upptäcka, att kärleken tycks ha segrat. Carola dementerar för övrigt oftast ingenting längre. Det spelar ju ingen roll, vad hon säger, tycker hon. Tidningarna skriver som de vill ändå.
– Mitt starkaste vapen är att jag fortfarande sjunger och att min stjärna lyser stark. Det är mitt svar.

Carola berättar att Edward har åkt vidare till USA, där han har en egen TV show för kristen publik. Inom kort ska han dessutom åka på turné i Amerika.
– Det går verkligen jättebra för honom, säger hon och funderar en stund.
– Hur snabbt kan man åka till USA? Om det går, flyger jag kanske dit över helgen…

Fel om stöld
Carola riktigt lyser av glädje, där hon står bakom skranket i en av Stockholms idrottshallar. Hon har just repeterat med dansarna som ska backa upp henne i Melodifestivalen och på planen nedanför spelar åttaårige sonen Amadeus fotboll med sina kompisar i Brommapojkarna. Han är tämligen omedveten om den uppmärksamhet hon väcker. För honom är hon ”bara” mamma.
– Visst är de söta, säger Carola förtjust och följer spelet så gott hon kan, medan vi talar om en rad andra löpsedlar. På en har hon snott sin tävlingslåt av Sanna Nilsen och på en annan har hon krävt att få framträda sist i Göteborg för att det är den strategiskt bästa platsen.

– Det har jag verkligen inte gjort. Ingenting stämmer. Det hade ju varit pinsamt! Och jag begärde verkligen inte heller att få skriva den svenska texten själv. Jag har visserligen skrivit texten ”Evighet” tillsammans med Thomas G:son, men det var inget jag begärde att få göra.

Det var i samband med Melodifestivalens 50-års jubileum i Köpenhamn som Carola plötsligt kände lust att än en gång pröva sina vingar i Eurovision Song Contest.
– Jag kände mig hemma. Jag trivdes. Därför föddes tanken. Tänk om jag kunde få chansen en gång till. När jag kom hem, blev jag erbjuden den här låten av SVT och tackade ja.

Carola berättar att Sonya, som medverkade med ”Etymon” i Karlstad och som ursprungligen även sjöng låten ”Invincible”, redan då hade valt bort den. Därmed gick frågan till Carola.
– Jag blev förvånad, när jag hörde hennes inspelning. Vilken fantastisk sångerska! Först undrade jag faktiskt, om jag verkligen skulle kunna göra den bättre än hon. Jag känner igen ett gott hantverk, när jag hör ett och har respekt för det.

Förlorare blir vinnare

En gång vinnare i den stora Melodifestivalen brukar Carola tillhöra favoriterna varje gång hon ställer upp. Allt pekar också på att Carola sopar banan med konkurrenterna. Själv tar hon emellertid inte ut någon seger i förskott.

– När jag väl kommer ut på banan och går fram till startblocket, kommer jag att vara färdig, fokuserad och målmedveten. Sedan ska jag springa så fort jag bara kan. Hur det än går, ska jag veta, att jag gjorde mitt allra bästa och slog mitt personliga rekord. Får jag åka till Aten, vill jag representera Sverige med allt jag har. Jag är startklar och beredd på att jobba utomlands!

Carola tycker inte, att hon har satsat sin prestige som artist på att än en gång ställa upp i Melodifestivalen. Lyckas hon inte den här gången, kommer hon kanske igen även nästa år.
– Jag är ingen dålig förlorare, säger hon bestämt. När det inte gick vägen med ”Mitt i ett äventyr” kom jag tillbaka starkare än någonsin med ”Fångad av en stormvind” och vann hela tävlingen. Dessutom kan man vara en vinnare, fast man inte står överst på prispappen. Titta på Darin! Den senaste tiden har jag förresten skrivit flera bra snyftballader som skulle kunna komma till användning. Som till exempel ”Vem kan älska mig?”. Jag har tänkt mycket på det. Vem kan älska och förstå mig? Vem, som jag kan lita på, kan se mig som jag är. Det är en verklighet som jag tror att många kan känna igen sig i.

Fotbollsmatchen är slut och Amadeus springer ut i omklädningsrummet med sina kompisar. Han är inte bara söt, säger Carola. Som den stolta mamma hon är, berättar hon, att han är fin på insidan också.
– Jag kände redan på BB, att han kunde bli en duktig fotbollsspelare. Han är dessutom väldigt teatralisk. Precis som jag var som barn. Jag sjöng inte så mycket då utan busade och spelade teater. Amadeus kan också sjunga. Men det är inte hans största intresse just nu.

Firar med glädje

Privat står Carola i begrepp att fira den annalkande påsken som är den kristna trons stora högtid. Hur vet hon inte riktigt än.
– Inom frikyrkan firar man påsken med glädjesånger. Men jag har också firat påsk med midnattsmässa och nattvard i Åre. Där är mörkt tills klockan slår tolv. Då först ringer klockorna, varpå ljuset tänds och det är tid glada sånger. Först är det eftertanken, när man förstår Jesus enorma lidande. Sedan kommer glädjen över att han är uppstånden. Det är en fin bild, tycker jag. Han sitter på Faderns högra sida och förbereder för oss, tills det är vår tur att komma till himlen.

På påsken målar hon ägg med Amadeus, en tradition som hon har med sig från barndomshemmet. Som de flesta andra barn får han dessutom ägg med godis i.
– Vi visualiserar det som hände på korset och uppståndelsen genom att leka fram de olika bilbelberättelserna. Vi brukar faktiskt ha bibelcharader hemma om söndagarna, när vi missat söndagsskolan. Det är ett litet tips!

Så dementerar Carola ännu en tidningsanka. Hon har inga som helst planer på att bli predikant. Det är hon ju redan, säger hon och skrattar.
– Jag är en renodlad evangelist. Det har jag varit sedan jag var 13 år och kom till tro. Jag brukar spontant berätta för människor om min tro. Det kommer av sig självt. Jag tror på julen, på påsken och på Kristi himmelsfärd. Jag tror att han åkte upp till himlen och jag tror att den Helige Ande är sanningen som ska leda oss genom ordet med sin kärlek och sin stilla röst som talar till oss. Jag tror på stormvinden som dundrar in och jag tror på hoppet, tron och kärleken. Jag har haft ett enormt spännande liv med Gud. Det är faktiskt allra det bästa som har hänt mig.
Monica Antonsson

Expressen 5 apr 2006

https://www.expressen.se/noje/kan-inte-slappa-varandra/

Kan inte släppa varandra

Publicerad 5 apr 2006 kl 06.34, uppdaterad kl 09.56

Carola och Edward John träffades för två år sedan, men har inte hunnit att ses så ofta. Nu har de bestämt sig för att satsa ordentligt på varandra.

Efter en trevande start och osäkerhet satsar nu Carola Häggkvist, 39, och Edward John Hughes, 34, för fullt på kärleken.
I februari trodde Carola det var slut - och skickade ut ett pressmeddelande.
Men det var ett missförstånd - de hade inte pratat ordentligt.
- Vi kan inte släppa varandra nu, det går helt enkelt inte, säger Carola.

Tommy Schönstedt

Carola Häggkvist har under flera samtal med journalisten Monica Antonsson berättat om sina kärleksbekymmer och - till slut - stora kärlekslycka och återföreningen med sångaren och predikanten Edward John. Artikeln, som lästs och godkänts av Carola, publiceras i veckans nummer av Allas veckotidning. Carola och norskskotska Edward John träffades för två år sedan. Till en början för att sjunga sin duett "I give you my heart" tillsammans, men efter ett tag förstod båda att det var kärlek med i bilden.

Stor stjärna i USA

Men det var svårt att hålla kärleken vid liv. Edward John är stor stjärna inom den kristna tv-industrin i USA och reser mycket, medan Carola har sin Amadeus och jobb i Sverige att tänka på. I februari började Carola förbereda sig för schlager-SM, medan Edward John var i Afrika. Plötsligt skickade Carola ut ett pressmeddelande: "Ett gemensamt beslut har tagits av Carola och Edward John att stanna vid och behålla vänskapen som de byggt upp trots att kärleken mellan dem har varit mycket stark."

"Kärleken måste vårdas"

För Monica Antonsson berättade Carola om sitt krossade hjärta och om alla hinder i förhållandet som inte hade kunnat klaras ut. - Det senaste halvåret har vi bara setts vid två tillfällen. Jag har hoppats, längtat och väntat, men liksom blivit hängande i luften. Ovisshet är väldigt plågsamt och dyrbart. Jag är mamma och måste ta ansvar. Antingen satsar man eller så gör man det inte, sa Carola. Carola var bedrövad: - Kärlek är ingen slit- och slängvara. Det är något man måste vårda. Den här hjärtesorgen är en enorm förlust för mig och bland det värsta jag har varit med om. Usch! Men jag gråter åtminstone inte varje dag längre som jag gjorde förut. Carola skickade ett sms till Edward John i Afrika för att berätta om pressmeddelandet. Men han fick det aldrig. I stället satt han och längtade efter Carola.

Kan inte släppa varandra

Allt var mer eller mindre ett missförstånd som berodde på att de inte hade talat ut med varandra. Carola säger i Allas: - Han hade suttit på alla hjärtans dag och ritat hjärtan i sanden. Vi vet inte hur det kommer att sluta och det finns inga garantier men Ja, vi älskar varandra helt enkelt. Kärleken är som en flod. När den stötte på hinder, letade den sig runt och fann nya vägar. - Vi har kommit fram till, att vi måste finna en väg tillsammans för kärleken. Det är fantastiskt. Här går man ut med ett pressmeddelande om, att det är slut och så sitter han och ritar mitt namn i sanden. Vi kan inte släppa varandra nu, det går helt enkelt inte. Vi måste få hoppa ombord på tåget, åka med ett tag och se vart det tar oss. Helgen före uttagningen i Scandinavium åkte Carola till USA för att återförenas med Edward John. Och när det var dags för finalen i Globen fanns han på plats. Nu är både Carola och Edward John med på samma tåg.

FAKTA

Carola Häggkvist, 39
Yrke: Sångerska.
Familj: Sonen Amadeus, 8 år.
Bor: I eget hus i Nacka.
Skolor: Bland annat Livets Ords bibelskola i Uppsala.
Brinner för: Att sprida evengeliet.
Aktuell: Tävlar för Sverige i schlagerfinalen i Aten.

Edward John Hughes, 34
Yrke: Sångare och predikant, bland annat presentatör i God Channel.
Familj: Singel men har Carola som kjaeresta.
Bor: Oslo och USA.
Skolor: Flyttade som 16-åring till Oklahoma och gick på Oral Roberts university i Tulsa.
Brinner för: Sedan han som 20-åring hörde Guds röst vill han sprida evangeliet.
Aktuell: Carolas pojkvän - för andra gången.