Nr 17, 2012
Pandora fick skulden när firman tömdes på pengar
Pandora fick skulden när firman tömdes på pengar
Nu har jag avtjänat mitt straff och ser framåt
Anneli Magnusson, mer känd som artisten Pandora, blev förvånad när polisen grep henne för skattebrott.
Hennes man skötte ju alla räkningar - trodde hon.
Nu har hon en skuld på 2,5 miljoner!
Efter åtta år i skuggan av sin forna världskarriär hoppas skivaktuella Pandora på framgångar med sitt tolfte album. Det är länge sedan sist.
Hon har som hon säger varit på samhällets botten och vänt. När hon förra sommaren gjorde samhällstjänst arbetade hon för hemlösa i kyrkan.
Gemenskapen där och den egna familjen har fått sår att börja läka. Om det handlar nya plattan med delvis egna texter. Efter skivsläpp i Finland och Sverige väntar Baltikum och Ryssland.
– De har gigantiska klubbar där borta, säger hon. De har klubbar som tar in tusentals människor. En turné där är mitt mål nu. På något sätt ska jag betala skatten.
Underlig pappa
Karin Anneli Catarina Magnusson, 41, som tog sig namnet Pandora för att ett skivbolag ville det, växte upp i Björkbacka utanför Västerås. Hon kom till världen som nummer fyra i en syskonskara på fem men syskonen var fler än så. Pappa Bo hade nämligen barn såväl innan som efter äktenskapet med mamma Sylvia.
– Det var därför de skilde sig, säger Anneli. Pappa hade hittat en ny kvinna. Sedan dog han när deras gemensamma barn bara var ett år.
Anneli var 21 år då och hade för länge sedan flyttat hemifrån. Hon berättar om en något egensinnig far som helst ville stå i centrum själv. När han sjöng och spelade gitarr och elorgel förväntade han sig att familjen skulle lyssna.
– Men det var aldrig tal om att uppmuntra oss barn att vara med. Tvärtom. Han ville spela själv. Om mamma till exempel trallade med i någon låt på radion när han kom hem från jobbet gick han bara rakt fram och stängde av den. Allt var på hans villkor och till sist stod han inte särskilt högt i kurs hos någon i familjen.
Fem miljoner skivor
Anneli berättar att mamma Sylvia bara var 17 år när hon förälskade sig i pappan. Hon lämnade föräldrahemmet mot föräldrarnas vilja och upptäckte för sent att livet med honom inte skulle bli vad hon drömt om.
– Jag kan se att jag har upprepat min mammas beteende fast på ett annat sätt. Min far kan inte jämföras med min förra man men jag älskade honom, var för snäll och gav honom för många chanser.
Anneli brukade låna sin pappas gitarr när han var på jobbet. Hon lärde sig spela så bra att mamma Sylvia anmälde henne till kommunala musikskolan.
– Jag gick där i smyg i flera år. Mamma betalade med pengar hon fick av mormor. Hade pappa fått veta det så hade han sagt att det bara var ett slöseri med pengar. När han så småningom insåg att jag kunde spela blev han så sur att han lade av. Du kan ta den här, sa han och räckte mig gitarren. Efter den dagen spelade han aldrig mer.
Annelis skräder inte orden om pappan hon aldrig han göra upp med. Om två år ska hon berätta hela sanningen i den bok hon håller på att skriva.
– Det var en lättnad för oss när han dog. Det var som att man äntligen kunde börja andas. Den enda sorg jag har känt när det gäller min far är sorgen över att aldrig ha haft en kärleksfull far. Det var tur för oss barn att vi hade mamma. Hon har ett stort varmt hjärta och sunda värderingar. Det gjorde att vi kunde upprätthålla någon sorts normalt familjeliv.
Anneli flyttade hemifrån när hon var 15 år. Hon gick Carlforsska musikgymnasiet i Västerås och slog 23 år gammal igenom med debutplattan ”Trust me”. Det var närmast en explosion som spred sig över världen, säger hon. Sedan dess har hon sålt över fem miljoner album, tjänat massor med pengar och fått ett tjugotal guld- och platinautmärkelser. Skivbolagen har inte direkt blivit lottlösa de heller. Minst 1,5 miljarder har de kammat hem på hennes skivsuccéer, har hon räknat ut.
Managern och turnéledaren, som några år senare skulle bli hennes man, fanns vid hennes sida redan när karriären rullade igång. Han kunde branschen, ordnade allt det praktiska och blev hennes stora trygghet.
– Jag litade på honom och han tog en allt större del i min karriär. Sedan vi gift oss tog han till och med hand om min ekonomi och mitt bolag.
Förhördes i timmar
Annelis karriär snurrade på fort och framgångsrikt utomlands. Under tiden glömdes hon nästan bort här hemma. När hon efter flera års bortovaro bestämde sig för att komma hem igen och satsa på den svenska marknaden stod hon på den absoluta toppen.
– Men jag hade inget nätverk i Sverige så jag släppte ett nytt album och gjorde Melodifestivalen 2003 för att komma igång.
Allt såg ljust ut, tyckte hon. Bankkontot var välfyllt och jobben strömmade in. Inte ett moln fanns på hennes himmel när polisen plötsligt knackade på dörren.
– De räknade upp alla mina namn och bad mig följa med. Jag förstod ingenting och föreslog att jag i stället skulle hämta min man. Det var trots allt bara han som hade koll på mitt bolag. Men de var inte intresserade av honom. Det var mig personligen de sökte.
Anneli förhördes i sex timmar vilket slutade med att hon blev åtalad för grovt skattebrott. Det visade sig att pengarna var borta och fordringsägarna stod i kö.
– Skattemyndigheten undrade vart pengarna hade tagit vägen och krävde mig på 2,5 miljoner. ”Det här fixar jag”, sa min man. ”Det är lugna puckar.” Men det var det förstås inte. Plötsligt insåg jag att han hade gått bakom min rygg, misskött mitt bolag och gjort slut på pengarna. Det kändes som att jag var gift med en främling. Plötsligt hade jag stora ekonomiska problem. Jag fick till och med låna pengar för att klara av det vardagliga.
I myndigheternas ögon fick Anneli skylla sig själv. Så dålig koll på sitt bolag får man inte ha om man är VD. Anneli höll inte med. Hon hade gjort vad hon trodde var det bästa. Hon hade haft både revisor och advokat och mannen hon litade mest på sköta bolaget.
Erkände lögnen
– Vi var ju ett team! Det var bara det att han var den felande länken. Konsekvenserna var katastrofala. Jag fick skulden för brott som hade begåtts mot mig själv i mitt eget hem och fick ta hela smällen själv. Det kändes så jäkla orättvist!
Anneli berättar hur hon hittade oöppnade fakturor och kravbrev gömda i skokartonger och sopsäckar i hemmet.
– En månad efter skilsmässan tog jag med mig en sådan låda och åkte till hans nya bostad. Jag vände lådan upp och ner och tömde ut alla otäcka brev. Varför har du gjort mig detta? Vad har jag gjort för att förtjäna det? Det var ju fart på karriären! Det gick ju bra!
Han bara stod där och såg skamsen ut. Den enda förklaring jag någonsin fått är att han inte kan hantera pengar. Så fort det finns pengar måste han göra av med dem. Det är väl närmast ett missbruk, antar jag.
Anneli bad mannen att åtminstone vittna om hur han ljugit och fört henne bakom ljuset.
– Det gjorde han faktiskt. Två gånger till och med.
Anneli ställde upp i Melodifestivalen 2004 utan att någon anade hur tillintetgjord hon var. Året därpå släppte hon ett nytt album för att ge en skjuts åt karriären.
– Men det hände så mycket samtidigt att det bara inte gick. Jag hade två stora rättsprocesser igång. Dels hade jag stämt grammofonbolaget på tre miljoner – en process som jag förlorade - och dels stod jag åtalad för grovt skattebrott. Det gick käpprätt åt skogen. Jag orkade inte hålla igång allt samtidigt. Rättsprocesserna tog all min tid och kraft. Det handlade bara om att försöka överleva.
När det var som värst tändes trots allt ett ljus av hopp. Anneli träffade Per Broman och visste med ens att hon hade mött mannen i sitt liv. De blev sambos i ett hus på landet utanför Kungsör och fick för sju år sedan nu sonen Leo. Och Per höll måttet. Han visade sig inte bara vara en älskad livskamrat utan också det stöd som hon så väl behövde för att orka igenom den svåra tiden.
– Varje gång jag åkte ner i en själslig avgrund så fanns han där och drog upp mig igen. Det är hans förtjänst att jag sakta men säkert orkade ta ett steg till och ett steg till och ett steg till. Så småningom orkade jag se fakta. Det här har hänt. Jag har blivit bedragen. Det är bara att gilla läget och gå vidare. I och med det började någon sorts läkning.
Jobbade i kyrkan
Anneli dömdes till 100 timmas samhällstjänst i kyrkan och det var alltså där hon jobbade för hemlösa förra sommaren. Bland annat genom att arrangera konserter till deras förmån.
– Det var egentligen inget straff, säger hon. Jag gjorde det med glädje. Men det var ändå skönt när det var över. Först då kunde jag lägga den här livskrisen bakom mig och gå mot framtiden.
Monica Antonsson
– De har gigantiska klubbar där borta, säger hon. De har klubbar som tar in tusentals människor. En turné där är mitt mål nu. På något sätt ska jag betala skatten.
Underlig pappa
Karin Anneli Catarina Magnusson, 41, som tog sig namnet Pandora för att ett skivbolag ville det, växte upp i Björkbacka utanför Västerås. Hon kom till världen som nummer fyra i en syskonskara på fem men syskonen var fler än så. Pappa Bo hade nämligen barn såväl innan som efter äktenskapet med mamma Sylvia.
– Det var därför de skilde sig, säger Anneli. Pappa hade hittat en ny kvinna. Sedan dog han när deras gemensamma barn bara var ett år.
Anneli var 21 år då och hade för länge sedan flyttat hemifrån. Hon berättar om en något egensinnig far som helst ville stå i centrum själv. När han sjöng och spelade gitarr och elorgel förväntade han sig att familjen skulle lyssna.
– Men det var aldrig tal om att uppmuntra oss barn att vara med. Tvärtom. Han ville spela själv. Om mamma till exempel trallade med i någon låt på radion när han kom hem från jobbet gick han bara rakt fram och stängde av den. Allt var på hans villkor och till sist stod han inte särskilt högt i kurs hos någon i familjen.
Anneli berättar att mamma Sylvia bara var 17 år när hon förälskade sig i pappan. Hon lämnade föräldrahemmet mot föräldrarnas vilja och upptäckte för sent att livet med honom inte skulle bli vad hon drömt om.
– Jag kan se att jag har upprepat min mammas beteende fast på ett annat sätt. Min far kan inte jämföras med min förra man men jag älskade honom, var för snäll och gav honom för många chanser.
Anneli brukade låna sin pappas gitarr när han var på jobbet. Hon lärde sig spela så bra att mamma Sylvia anmälde henne till kommunala musikskolan.
– Jag gick där i smyg i flera år. Mamma betalade med pengar hon fick av mormor. Hade pappa fått veta det så hade han sagt att det bara var ett slöseri med pengar. När han så småningom insåg att jag kunde spela blev han så sur att han lade av. Du kan ta den här, sa han och räckte mig gitarren. Efter den dagen spelade han aldrig mer.
Annelis skräder inte orden om pappan hon aldrig han göra upp med. Om två år ska hon berätta hela sanningen i den bok hon håller på att skriva.
– Det var en lättnad för oss när han dog. Det var som att man äntligen kunde börja andas. Den enda sorg jag har känt när det gäller min far är sorgen över att aldrig ha haft en kärleksfull far. Det var tur för oss barn att vi hade mamma. Hon har ett stort varmt hjärta och sunda värderingar. Det gjorde att vi kunde upprätthålla någon sorts normalt familjeliv.
Anneli flyttade hemifrån när hon var 15 år. Hon gick Carlforsska musikgymnasiet i Västerås och slog 23 år gammal igenom med debutplattan ”Trust me”. Det var närmast en explosion som spred sig över världen, säger hon. Sedan dess har hon sålt över fem miljoner album, tjänat massor med pengar och fått ett tjugotal guld- och platinautmärkelser. Skivbolagen har inte direkt blivit lottlösa de heller. Minst 1,5 miljarder har de kammat hem på hennes skivsuccéer, har hon räknat ut.
Managern och turnéledaren, som några år senare skulle bli hennes man, fanns vid hennes sida redan när karriären rullade igång. Han kunde branschen, ordnade allt det praktiska och blev hennes stora trygghet.
– Jag litade på honom och han tog en allt större del i min karriär. Sedan vi gift oss tog han till och med hand om min ekonomi och mitt bolag.
Förhördes i timmar
Annelis karriär snurrade på fort och framgångsrikt utomlands. Under tiden glömdes hon nästan bort här hemma. När hon efter flera års bortovaro bestämde sig för att komma hem igen och satsa på den svenska marknaden stod hon på den absoluta toppen.
– Men jag hade inget nätverk i Sverige så jag släppte ett nytt album och gjorde Melodifestivalen 2003 för att komma igång.
– De räknade upp alla mina namn och bad mig följa med. Jag förstod ingenting och föreslog att jag i stället skulle hämta min man. Det var trots allt bara han som hade koll på mitt bolag. Men de var inte intresserade av honom. Det var mig personligen de sökte.
Anneli förhördes i sex timmar vilket slutade med att hon blev åtalad för grovt skattebrott. Det visade sig att pengarna var borta och fordringsägarna stod i kö.
– Skattemyndigheten undrade vart pengarna hade tagit vägen och krävde mig på 2,5 miljoner. ”Det här fixar jag”, sa min man. ”Det är lugna puckar.” Men det var det förstås inte. Plötsligt insåg jag att han hade gått bakom min rygg, misskött mitt bolag och gjort slut på pengarna. Det kändes som att jag var gift med en främling. Plötsligt hade jag stora ekonomiska problem. Jag fick till och med låna pengar för att klara av det vardagliga.
I myndigheternas ögon fick Anneli skylla sig själv. Så dålig koll på sitt bolag får man inte ha om man är VD. Anneli höll inte med. Hon hade gjort vad hon trodde var det bästa. Hon hade haft både revisor och advokat och mannen hon litade mest på sköta bolaget.
Erkände lögnen
– Vi var ju ett team! Det var bara det att han var den felande länken. Konsekvenserna var katastrofala. Jag fick skulden för brott som hade begåtts mot mig själv i mitt eget hem och fick ta hela smällen själv. Det kändes så jäkla orättvist!
Anneli berättar hur hon hittade oöppnade fakturor och kravbrev gömda i skokartonger och sopsäckar i hemmet.
– En månad efter skilsmässan tog jag med mig en sådan låda och åkte till hans nya bostad. Jag vände lådan upp och ner och tömde ut alla otäcka brev. Varför har du gjort mig detta? Vad har jag gjort för att förtjäna det? Det var ju fart på karriären! Det gick ju bra!
Han bara stod där och såg skamsen ut. Den enda förklaring jag någonsin fått är att han inte kan hantera pengar. Så fort det finns pengar måste han göra av med dem. Det är väl närmast ett missbruk, antar jag.
Anneli bad mannen att åtminstone vittna om hur han ljugit och fört henne bakom ljuset.
– Det gjorde han faktiskt. Två gånger till och med.
Anneli ställde upp i Melodifestivalen 2004 utan att någon anade hur tillintetgjord hon var. Året därpå släppte hon ett nytt album för att ge en skjuts åt karriären.
– Men det hände så mycket samtidigt att det bara inte gick. Jag hade två stora rättsprocesser igång. Dels hade jag stämt grammofonbolaget på tre miljoner – en process som jag förlorade - och dels stod jag åtalad för grovt skattebrott. Det gick käpprätt åt skogen. Jag orkade inte hålla igång allt samtidigt. Rättsprocesserna tog all min tid och kraft. Det handlade bara om att försöka överleva.
När det var som värst tändes trots allt ett ljus av hopp. Anneli träffade Per Broman och visste med ens att hon hade mött mannen i sitt liv. De blev sambos i ett hus på landet utanför Kungsör och fick för sju år sedan nu sonen Leo. Och Per höll måttet. Han visade sig inte bara vara en älskad livskamrat utan också det stöd som hon så väl behövde för att orka igenom den svåra tiden.
– Varje gång jag åkte ner i en själslig avgrund så fanns han där och drog upp mig igen. Det är hans förtjänst att jag sakta men säkert orkade ta ett steg till och ett steg till och ett steg till. Så småningom orkade jag se fakta. Det här har hänt. Jag har blivit bedragen. Det är bara att gilla läget och gå vidare. I och med det började någon sorts läkning.
Jobbade i kyrkan
Anneli dömdes till 100 timmas samhällstjänst i kyrkan och det var alltså där hon jobbade för hemlösa förra sommaren. Bland annat genom att arrangera konserter till deras förmån.
– Det var egentligen inget straff, säger hon. Jag gjorde det med glädje. Men det var ändå skönt när det var över. Först då kunde jag lägga den här livskrisen bakom mig och gå mot framtiden.
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar