Nr 6, 2008
Tv-aktuella Carolina Gynning har lämnat de vilda åren bakom sig
När jag funnit min drömprins vill jag ha massor av barn
Sex inför hela svenska folket. Utnyttjad och misshandlad av samvetslösa män.
Hetsätning. Knarkfester. Bröstoperationer.
Efter allt Carolina gått igenom kan man förundras över att hon inte blivit förstörd för livet.
Men det en gång så rebelliska skilsmässobarnet har mognat och funnit skig själv.
Undra på att hon går hem hos tv-tittarna. Det spelar liksom ingen roll att somliga retar sig på att hon tar plats och pratar högt. Hon blir allt populärare. Det märks inte minst den här dagen, då vi har stannat till för en lunch på Rosendals Trädgårdscafé i Ulriksdal. Folk som ser oss tittar och ler.
– Min lille pojke blir alltid så glad, när han ser dig i tv-rutan, försäkrar exempelvis Lotta Lundgren från Danderyd med snart tvåårige Viktor på armen. Vi tycker båda, att du är så bra! Carolina blir glad. Speciellt som det händer rätt ofta numera. Från dekadent bimbo i Big Brother har hon bytt skepnad och blivit eftertraktad som programledare.
– Det stärker min självkänsla, erkänner hon och vinkar till lille Viktor. Dessutom älskar jag barn!
Petigt har hon valt en närmast kalorifri soppa på zucchini från den generösa buffén. Till det äter hon lite frukt. Om några veckor är det fem dagars baddräktsfotografering i Rom, så hon måste hålla vikten, säger hon och försäkrar att hon blir mätt.
Förtvivlade föräldrar
Det känns märkligt att dagens Carolina är densamma som i spökskrivare Ingrid Carlqvists prisbelönta bok "Ego Girl". I den beskriver Carolina ett liv så destruktivt, att boken helt enkelt inte är någon trevlig läsning. Undra på att mamma Agneta Gynning, skulptrisen och förlagschefen, blev förtvivlad. Liksom klädhandlande pappa Max Nilsson.
– De blev väldigt ledsna, erkänner hon. De visste ju inte så mycket om mitt liv och tyckte väl, att jag borde ha levt annorlunda. Men det var då. I dag är det annorlunda. Man måste gå vidare. Vi är bästa vänner. Pappa hälsar ofta på och med mamma talar jag med nästan varje dag.
Carolinas föräldrar skildes när hon var fem och lillebror Pontus tre år gamla. Nyheten slog ned som en bomb i barnkammaren, berättar hon i boken. Hela rummet blev dystert och sorgen lade sig som ett täcke över familjen.
– Min lille pojke blir alltid så glad, när han ser dig i tv-rutan, försäkrar exempelvis Lotta Lundgren från Danderyd med snart tvåårige Viktor på armen. Vi tycker båda, att du är så bra! Carolina blir glad. Speciellt som det händer rätt ofta numera. Från dekadent bimbo i Big Brother har hon bytt skepnad och blivit eftertraktad som programledare.
– Det stärker min självkänsla, erkänner hon och vinkar till lille Viktor. Dessutom älskar jag barn!
Petigt har hon valt en närmast kalorifri soppa på zucchini från den generösa buffén. Till det äter hon lite frukt. Om några veckor är det fem dagars baddräktsfotografering i Rom, så hon måste hålla vikten, säger hon och försäkrar att hon blir mätt.
Förtvivlade föräldrar
Det känns märkligt att dagens Carolina är densamma som i spökskrivare Ingrid Carlqvists prisbelönta bok "Ego Girl". I den beskriver Carolina ett liv så destruktivt, att boken helt enkelt inte är någon trevlig läsning. Undra på att mamma Agneta Gynning, skulptrisen och förlagschefen, blev förtvivlad. Liksom klädhandlande pappa Max Nilsson.
– De blev väldigt ledsna, erkänner hon. De visste ju inte så mycket om mitt liv och tyckte väl, att jag borde ha levt annorlunda. Men det var då. I dag är det annorlunda. Man måste gå vidare. Vi är bästa vänner. Pappa hälsar ofta på och med mamma talar jag med nästan varje dag.
Carolinas föräldrar skildes när hon var fem och lillebror Pontus tre år gamla. Nyheten slog ned som en bomb i barnkammaren, berättar hon i boken. Hela rummet blev dystert och sorgen lade sig som ett täcke över familjen.
Mamma Agneta flyttade ihop med en nybliven änkling i Falsterbo. Hans treåriga dotter fick följaktligen finna sig i att plötsligt få en ny mamma med två små barn i bagaget. Krisen var total och de vuxna kunde inte hantera situationen. Carolina och Pontus blev allt osynligare. Några år senare sprack förhållandet och de fick flytta in i ett eget hus på Falsterbonästet med mamma.
– Åh så lugnt och skönt det är här, var det första jag sa, när jag steg innanför dörren, säger Carolina. Hennes pappa gifte också om sig och några år senare föddes lillasyster Andrea, som nu är 18 år. Det var aldrig något problem.
– Hon kan allt, säger Carolina. Jag är jättestolt över henne.
Carolina tycker ändå att föräldrarna skötte sin skilsmässa snyggt. Men det är aldrig kul för barn, när familjer splittras. Hennes tonårstid blev därför fylld av uppror. Före 13 års ålder hade hon varit full likaväl som hon hade boffat tändargas och rökt hasch. Allt vildare sexuella äventyr, ecstasy och kokain var heller inte långt borta. Med facit i handen är det ingen överdrift att påstå, att Carolina har prövat allt. Det är snarast ett under att hon lever.
Bjöd på knark
– Jag var väldigt rebellisk. Allt mamma sa, att jag inte skulle göra, gjorde jag flera gånger om. Jag experimenterade mycket och har fortfarande inte funnit mig själv fullt ut. Mitt behov av att synas har dessutom alltid gjort, att jag snabbt blir den givna medelpunkten i gänget. På gott och ont. Det finns alltid folk som stör sig på den som tar plats. Jag har fått mycket skit för det. Samtidigt hade jag inte kommit någonstans, om jag inte hade tagit för mig. Som kvinna tror jag, att man måste göra det.
Carolina upptäcktes som fotomodell av en agent på gatan. Efter gymnasiet for hon därför till Milano, där hon fick bo på agenturens residens bland andra trådsmala modeller. Med det följde jakten på kalorier. Hon hetsåt och spydde, hetsåt och spydde. Allt för att duga åt kräsna uppdragsgivare i Milano, Paris och London. I boken avslöjar hon sin metod.
– Jag började alltid med att äta ett äpple. Sedan öste jag på med hur mycket marängsviss som helst. Det är lätt att spy upp. När äpplet kommer, vet man att man är klar. Det var sundare än att som kollegorna snorta kokain för att slippa äta alls.
Carolina summerar sin fotomodellskarriär som medelgod. Hon var aldrig den stora stjärnan.
– Jag var en vanlig katalogtjej som flera gånger gjorde Elloskatalogen och omslaget på Amelia.
Berättelsen om hennes liv som fotomodell är en grotesk historia fylld av förödmjukelser och droger, livsfarlig bantning, utnyttjande av småflickor, farliga och snuskiga män. Att flickorna i tid och otid och utan urskillning förväntades ställa upp på sex var tämligen självklart.
– Jag var oerhört naiv och trodde gott om alla. När de bjöd på knark, tyckte man att det var spännande och ville pröva. Innerst inne brydde sig ingen om en som människa. En modell är snygg men inget mer. Det fick man också höra. Dessvärre trodde jag på det i rätt många år, innan jag förstod att det var fel. Man var som en gående galge som de kunde hänga sina kläder på.
Hade sex i direktsändning
Big Brother 2004 blev vändpunkten. Carolina bodde i ett iskallt inackorderingsrum i Paris, när hon fick erbjudandet. Om dagarna sprang hon runt på förödmjukande castings och om nätterna deltog hon i ändlösa kokainfester. TV-såpan blev vägen ut, trots att hon både stoppade fingrarna i halsen och spydde upp sin mat och hade sex i direktsändning. Efter 109 dagar lämnade hon Big Brother-huset en halv miljon rikare. Därmed kunde hon också vända sitt gamla liv ryggen.
– Att jag blev programledare för "Förkväll" blev den stora knuffen i rätt riktning, säger Carolina. Detsamma gällde mötet med arbetskamraterna och då framför allt programledarna Mari Ljungstedt, Carina Berg, Kayo Shekoni och Alexandra Pascalido. Carolina insåg att dragningen till farliga män som stenrika arabiska prinsar till spännande gangsters och livsfarliga psykopater var hennes stora problem.
– I de mest passionerade förhållandena pendlar man från fruktansvärt bra till fruktansvärt dåligt, säger hon. Det finns män som har tryckt ner och slagit mig. De har tyckt att jag varit för stark och att de måste visa sin makt. Då är de så låga att de slåss, vilket gör en chockad, ledsen och helt förstörd. Jag insåg att jag måste bryta det mönstret. Mari kände till en väldigt bra psykolog som jag numera går hos regelbundet för min dåliga självkänslas skull.
Den dåliga självkänslan var också orsaken till, att hon knogade ihop 25 000 kronor till sin första bröstoperation på plastikkirurgiska kliniken i Landskrona, visar det sig. Resultatet blev bröst i liten C-kupa som pekade nedåt och satt alldeles för högt. Andra operationen kostade 35 000:- och utfördes i Köpenhamn. Carolina stal dagskassan i den hotellbar, där hon jobbade, för att kunna betala den. Hon fick sparken men betydligt snyggare byst i storlek D. Några år senare föreskrev modet, att bröst skulle vara stenhårda och stå rakt ut. Annars var man ingen riktig bimbo i Los Angeles, där hon befann sig då. Så hon skaffade sig sådana. Efter en våldsam kärleksakt i London sprack emellertid det ena och sjönk ihop. Mannen hon hade älskat med fick därmed punga ut med 6000 pund för nästa operation som gav henne dubbel D-kupa.
– Jag var förblindad av hur mina bröst skulle kunna bli större och större. Allt för att tillfredsställa män. Det var ju jättekorkat. Det inser jag nu, när jag går i terapi. De stora brösten betyder inget längre. Därför ville jag gå tillbaka till min naturliga storlek.
Att Carolina med buller och bång lät operera ut sina implantat var ett sätt att stärka självkänslan. Hon duger som hon är. Punkt. Fotografen Elisabeth Olsson dokumenterade operationen. Av det ska bli en utställning och i samband med den vill Carolina sälja implantaten till förmån för de krigsdrabbade folken i Rwanda.
En man för livet
I dag är Carolina framgångsrik genom att vara sig själv och göra ett bra jobb. Inspirerad av mamma Agneta har hon etablerat sig som konstnär. Hon målar explosivt och uttrycksfullt i starka färger och har redan haft flera uppmärksammade utställningar. Viktigast har ändå varit programledarskapet för "Förkväll" och "Idol" samt det nu aktuella egna programmet "I huvudet på Gynning" i kanal 5. Det är ingen tvekan om att Carolinas höga klackar kommer att kunna ta henne rätt långt. Samtidigt drömmer hon om den stora, sanna, äkta och alldeles självklara kärleken.
– Det är klart att jag vill ha en man vid min sida. Det ska vara en stark man som jag kan känna mig trygg hos och som kan stötta mig i det jag håller på med. Det ska vara någon som jag kan älska livet ut och skaffa barn med. När mitt liv är tillräckligt uppstyrt ekonomiskt, vill jag ha många barn. Jag är säker på, att jag blir en supermamma.
Monica Antonsson
– Åh så lugnt och skönt det är här, var det första jag sa, när jag steg innanför dörren, säger Carolina. Hennes pappa gifte också om sig och några år senare föddes lillasyster Andrea, som nu är 18 år. Det var aldrig något problem.
– Hon kan allt, säger Carolina. Jag är jättestolt över henne.
Carolina tycker ändå att föräldrarna skötte sin skilsmässa snyggt. Men det är aldrig kul för barn, när familjer splittras. Hennes tonårstid blev därför fylld av uppror. Före 13 års ålder hade hon varit full likaväl som hon hade boffat tändargas och rökt hasch. Allt vildare sexuella äventyr, ecstasy och kokain var heller inte långt borta. Med facit i handen är det ingen överdrift att påstå, att Carolina har prövat allt. Det är snarast ett under att hon lever.
Bjöd på knark
– Jag var väldigt rebellisk. Allt mamma sa, att jag inte skulle göra, gjorde jag flera gånger om. Jag experimenterade mycket och har fortfarande inte funnit mig själv fullt ut. Mitt behov av att synas har dessutom alltid gjort, att jag snabbt blir den givna medelpunkten i gänget. På gott och ont. Det finns alltid folk som stör sig på den som tar plats. Jag har fått mycket skit för det. Samtidigt hade jag inte kommit någonstans, om jag inte hade tagit för mig. Som kvinna tror jag, att man måste göra det.
– Jag började alltid med att äta ett äpple. Sedan öste jag på med hur mycket marängsviss som helst. Det är lätt att spy upp. När äpplet kommer, vet man att man är klar. Det var sundare än att som kollegorna snorta kokain för att slippa äta alls.
Carolina summerar sin fotomodellskarriär som medelgod. Hon var aldrig den stora stjärnan.
– Jag var en vanlig katalogtjej som flera gånger gjorde Elloskatalogen och omslaget på Amelia.
Berättelsen om hennes liv som fotomodell är en grotesk historia fylld av förödmjukelser och droger, livsfarlig bantning, utnyttjande av småflickor, farliga och snuskiga män. Att flickorna i tid och otid och utan urskillning förväntades ställa upp på sex var tämligen självklart.
– Jag var oerhört naiv och trodde gott om alla. När de bjöd på knark, tyckte man att det var spännande och ville pröva. Innerst inne brydde sig ingen om en som människa. En modell är snygg men inget mer. Det fick man också höra. Dessvärre trodde jag på det i rätt många år, innan jag förstod att det var fel. Man var som en gående galge som de kunde hänga sina kläder på.
Hade sex i direktsändning
Big Brother 2004 blev vändpunkten. Carolina bodde i ett iskallt inackorderingsrum i Paris, när hon fick erbjudandet. Om dagarna sprang hon runt på förödmjukande castings och om nätterna deltog hon i ändlösa kokainfester. TV-såpan blev vägen ut, trots att hon både stoppade fingrarna i halsen och spydde upp sin mat och hade sex i direktsändning. Efter 109 dagar lämnade hon Big Brother-huset en halv miljon rikare. Därmed kunde hon också vända sitt gamla liv ryggen.
– Att jag blev programledare för "Förkväll" blev den stora knuffen i rätt riktning, säger Carolina. Detsamma gällde mötet med arbetskamraterna och då framför allt programledarna Mari Ljungstedt, Carina Berg, Kayo Shekoni och Alexandra Pascalido. Carolina insåg att dragningen till farliga män som stenrika arabiska prinsar till spännande gangsters och livsfarliga psykopater var hennes stora problem.
– I de mest passionerade förhållandena pendlar man från fruktansvärt bra till fruktansvärt dåligt, säger hon. Det finns män som har tryckt ner och slagit mig. De har tyckt att jag varit för stark och att de måste visa sin makt. Då är de så låga att de slåss, vilket gör en chockad, ledsen och helt förstörd. Jag insåg att jag måste bryta det mönstret. Mari kände till en väldigt bra psykolog som jag numera går hos regelbundet för min dåliga självkänslas skull.
Den dåliga självkänslan var också orsaken till, att hon knogade ihop 25 000 kronor till sin första bröstoperation på plastikkirurgiska kliniken i Landskrona, visar det sig. Resultatet blev bröst i liten C-kupa som pekade nedåt och satt alldeles för högt. Andra operationen kostade 35 000:- och utfördes i Köpenhamn. Carolina stal dagskassan i den hotellbar, där hon jobbade, för att kunna betala den. Hon fick sparken men betydligt snyggare byst i storlek D. Några år senare föreskrev modet, att bröst skulle vara stenhårda och stå rakt ut. Annars var man ingen riktig bimbo i Los Angeles, där hon befann sig då. Så hon skaffade sig sådana. Efter en våldsam kärleksakt i London sprack emellertid det ena och sjönk ihop. Mannen hon hade älskat med fick därmed punga ut med 6000 pund för nästa operation som gav henne dubbel D-kupa.
– Jag var förblindad av hur mina bröst skulle kunna bli större och större. Allt för att tillfredsställa män. Det var ju jättekorkat. Det inser jag nu, när jag går i terapi. De stora brösten betyder inget längre. Därför ville jag gå tillbaka till min naturliga storlek.
Att Carolina med buller och bång lät operera ut sina implantat var ett sätt att stärka självkänslan. Hon duger som hon är. Punkt. Fotografen Elisabeth Olsson dokumenterade operationen. Av det ska bli en utställning och i samband med den vill Carolina sälja implantaten till förmån för de krigsdrabbade folken i Rwanda.
En man för livet
I dag är Carolina framgångsrik genom att vara sig själv och göra ett bra jobb. Inspirerad av mamma Agneta har hon etablerat sig som konstnär. Hon målar explosivt och uttrycksfullt i starka färger och har redan haft flera uppmärksammade utställningar. Viktigast har ändå varit programledarskapet för "Förkväll" och "Idol" samt det nu aktuella egna programmet "I huvudet på Gynning" i kanal 5. Det är ingen tvekan om att Carolinas höga klackar kommer att kunna ta henne rätt långt. Samtidigt drömmer hon om den stora, sanna, äkta och alldeles självklara kärleken.
– Det är klart att jag vill ha en man vid min sida. Det ska vara en stark man som jag kan känna mig trygg hos och som kan stötta mig i det jag håller på med. Det ska vara någon som jag kan älska livet ut och skaffa barn med. När mitt liv är tillräckligt uppstyrt ekonomiskt, vill jag ha många barn. Jag är säker på, att jag blir en supermamma.
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar