tisdag 5 oktober 2021

Lasse Holm

Södra Roslagen
9 april 1986
Vallentuna-Lasse vann!

(VALLENTUNA) Så har han gjort det igen! Killen som skriver precis som svenska folket vill att det ska svänga och låta.
Lasse Holm, Vallentunabo och svensk mästare i schlager, har gått till final i schlager-EM i Bergen, Norge, med låten ”E de det här du kallar kärlek”.

Det är fjärde gången Lasse representerar Sverige internationellt i detta sammanhang. Men det är första gången han sjunger sitt bidrag själv. Det gör han med Monica Törnell vid sin sida.

Lasse Holm, en mer eller mindre okänd kändis från Vallentuna, är mannen som skriver precis vad svenska folket vill höra. Otaliga är de svensktoppshits som han har knåpat ihop genom åren.

I schlagerfestivalsammanhang (puh!) är han också en veteran. Vi minns bidrag som ”Dag efter dag” med Chips, ”Främling” med Carola, ”Bra vibrationer” med Kikki Danielsson och så nu vinnarlåten 1986 ”E de det här du kallar kärlek” som han kommer att framföra själv tillsammans med Monica Törnell. Hur många gånger har han deltagit i den svenska uttagningen, vet han väl inte själv vid det här laget…
Just nu lär Lasse Holm smida planer på en rejäl scenshow i Bergen. Vi får anledning att återkomma.
Monica Antonsson
_______________________________________________________________________________


Södra Roslagen
10 december 1986




_______________________________________________________________________________

Täby Centrum tidning

Nr 6, 1991


________________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 38, 1999





________________________________________________________________________________

Hemmets Veckotidning
Nr 9, 1995
_________________________________________________________________________________

Hemmets Veckotidning
Nr 5, 2000

Tv-tittarna har säkert fått nog av mitt ansikte
- Ändå kan jag inte hålla mig borta

När Lasse Holm var åtta år fick han en trumpet - sen gick han inte att stoppa! Han gjorde succé som musiker och låtskrivare och som 50-åring även som programledare.
- Men numera är fritiden mycket viktigare än karriären.
Och Lasse stortrivs med sitt liv - särskilt sedan han och Kerstin förverkligat en gammal dröm.



Vid fyllda 50 år gjorde Lasse Holm något så ovanligt som blixtkarriär. Från folkkär låtskrivare tog han plötsligt klivet in i de svenska vardagsrummen som en av landets populäraste programledare - först med Sikta mot Stjärnorna, sedan med frågeleken Pictionary och nu senast med mästerskapstävlingen Diggelo där de tävlande fått briljera med sina kunskaper i melodifestivalkunskap.

- Jag hade egentligen tänkt sluta som programledare, säger Lasse. Efter femår och över 60 program kan det inte vara roligt för tittarna att ständigt och jämt se samma ansikte i rutan. För ”Sikta mot stjärnorna” var det absolut nödvändigt med stora, radikala förändringar och en helt ny besättning.

Lasse har emellertid också varit gäst i några av höstens TV-program. Den gastkramande seriestarten av Ökenguldet i TV3 - där Lasse och Charlotte Nilsson tävlade mot vanligt folk som kvalat in till programmet - går förmodligen till TV-historien.

- Programmet spelades in i Jordanien, där vi fick vara med om de mest hisnande äventyr, säger Lasse. Bland annat åkte vi ut i öknen tidigt en morgon. Det var två och en halv timmas resa i närmast olidlig hetta.

Långt från all ära och redlighet grävdes Lasse och en medtävlare ner i sanden med bakbundna händer och med uppgift att utan hjälp ta sig därifrån.

- Det var inte utan att man paniken komma krypande, när man stod där levande begravd, säger Lasse. Jag har normalt inga anlag för fobi och cellskräck men måste erkänna att det var väldigt tungt att andas ett tag.

Lasse lyckades mot alla odds ta sig upp ur sanden, springa igenom sanddynerna och få tag i den dolk som var tecken på att han hade lyckats. Det var en pärs han sent ska glömma, trots att det var en lek.

- Det är kul med utmaningar, säger han. Ökenguldet blev ett minne för livet. Som svensk kommer man sällan eller aldrig i närheten av sådana äventyr.

Ingen har snickrat ihop så många folkkära melodier som Lasse Holm. Han har en osedvanlig känsla för vad som går hem och ett gung i musiken utöver det vanliga. Så snart han sätter sig vid flygeln börjar det svänga.

- Jag skriver oftast för en bestämd artist som vi vill satsa på, säger Lasse som tillsammans med kompisen Torgny Söderberg i Skara driver såväl studio som grammofon- och produktionsbolag. Där har många storsäljare spelats in, ofta signerade Lasse Holm. Så har han också haft fler hits än någon annan på Svensktoppen. Första fullträffen var ”En stilla sång” med Anna-Lena Löfgren 1973 och sedan dess har han haft ytterligare 71 melodier på listan. Benny Andersson är god tvåa med 48. Succéerna har avlöst varandra - inte minst i Melodifestivalen där Lasse tävlat 16 gånger och vunnit fem med Dag efter dag (1982), Främling (1983), Bra vibrationer (1985), E´ dé det här du kallar kärlek (1986) och Eloise (1993).

- Främling blev störst av alla. Den såldes i nästan en miljon exemplar vilket är rekord än i dag.

Lasse är född och uppväxt på Rörstrandsgatan i Stockholm. Det var där han åtta år gammal fann en trumpet i julklappshögen och lärde sig spela Basin´ Street Blues nästan lika bra som Lois Armstrong. Sedan kom Elvis Presley och blev stilbildare för sin tids unga musiker. Trumpeten hamnade i garderoben och Lasse rockade loss på farmors gitarr, tills han 1958 var stor nog att börja spela på Nalen.

- Topsy Lindblom var väldigt mån om publiken och såg till Stockholms ungdomar umgicks under lämpliga former. Det kunde på sin höjd hända, att någon halsade ur en fickplunta inne på muggen. Men det var aldrig några stora mängder och ingenting farligt.

Lasse mer eller mindre bodde på Nalen. Föräldrarna var förtvivlade för att skolan blev lidande men det var andra tider då.

- Det fanns hur mycket jobb som helst. Jag blev anställd som speditörsassistent på Nyman&Schultz direkt efter handelsskolan - trots att betygen var medelmåttiga.

Så föddes Moonlighters, ett av 60-talets mest framgångsrika popband, anförda av sångaren Larry Moon som skivbolaget döpte den då 18-årige Lasse till.

- Larry Moon var en plåga som levde ett kort, intensivt år medan skivbolaget envisades med att vilja lansera mig som soloartist. De släppte min första platta ”Tia Juana Ball” i hela 12 länder!

Men Lasse ville inte bli vare sig artist eller stjärna. Han ville spela musik med de andra grabbarna, ta dagen som den kom och på ungdomars vis njuta av livet. Larry Moon drog sig tillbaka och Moonlighters gjorde raketkarriär. Då och då fick de till och med spela i Kungliga Tennishallen, när utländska popidoler kom på besök.

- Vi var förband till ett gäng från Storbritannien som hette The Beatles, säger Lasse. Ingen anade hur stora de skulle bli och jag fick deras autografer på en papperslapp - som jag dessvärre har lyckats slarva bort.

Populäraste svenska bandet på den tiden hette Spotnics. De hade varit i såväl Japan som Mexico och spelat vilket banade väg för Moonlighters 1967.

- Vi var blonda, långhåriga och säkert exotiska för mexicanarna, säger Lasse. Vi spelade där ett helt år - först på Alameda hotel och sedan på en nattklubb i Mexico City, där vi gjorde scenshower med hippa låtar. När vi var lediga åkte vi till Acapulco för att bada och åka vattenskidor. Det var kanske inte så bra betalt men vi var unga och hade hur kul som helst.

Lasse skulle gärna återse Mexico City men det har hittills inte blivit av. Bekanta fotograferade emellertid hans gamla kvarter i 20-miljonerstaden för några år sedan.

- De kom hem med bilder av ett gapande hål mellan två höghus, säger Lasse. Det var där vi grabbar i Moonlighters bodde. Mexico City har förändrats och växt enormt.

Moonlighters försökte ta sig in på den engelska marknaden men fick aldrig något arbetstillstånd. Efter en illegal spelning på en pub utanför London åkte de hem igen. Debutplattan letade sig emellertid till en topplista i Indien, där den blev en jättehit.

Moonlighters splittrades så småningom och Lasse satsade på att bygga en egen studio tillsammans med kompisen Lennart Karlsmyr. De upptäckte och lanserade Mats Rådberg och Rankarna vars första platta 1969 blev en omedelbar fullträff. Efter det började Lasse skriva låtar på allvar åt artister som Elisabeth Andreasson och Kikki Danielsson.

- Kikki kom till oss via Bert Karlsson och jag insåg snart att hon är en fantastiskt duktig sångerska, säger Lasse. Vi gjorde hennes plattor i närmare tio år, innan vi yrkesmässigt gick skilda vägar. Men jag skriver låtar för Kikki än i dag. Vi hade en på Svensktoppen så sent som i höstas.

Bert Karlsson upptäckte även Carola Sögard i Hylands Barnhörna i början av 80-talet. Ett år senare skrev Lasse ”Främling” direkt för henne och Melodifestivalen.

- I början var hon faktiskt inte särskilt förtjust i låten. Sedan var det som om en raket skjutits av - när guldkalven gick ut på marknaden. Det var många som ville vara med runt henne då och det blev tufft för hennes pappa. Följden blev kaos och strul på alla sätt, ett rent skräckexempel på hur man inte ska bygga en karriär. Efter två plattor hoppade jag av men jag vill inte lägga all skuld på hennes pappa. Han har fått utstå mycket orättvis kritik men han månade om sin dotter och gjorde så gott han kunde. Han var orutinerad och borde ha lämnat över hennes karriär till en superhård, professionell manager.

Sedan kom ryska Alla Pugatjova, Arja Saijonmaa, Monica Thörnell och en lång rad andra artister.

- Alla Pugatjova var jättestor i Sovjetunionen. Vi blev inbjudna av kulturministeriet och fick åka gräddfil med blåljus genom Moskva. Jacob Dahlin var ciceron på resan och vi fick vara med om fantastiska möten med ryssar av alla slag. Och Arja - hon är verkligen den sista primadonnan och har en enorm utstrålning. Monica Thörnell ställde upp och sjöng ”E de det här du kallar kärlek” med mig i Melodifestivalen mest på skoj och för att hon gillade låten. Vi såg faktiskt hela grejen som ett pausinslag.

Lasses karriär har gått som på räls mycket tack vare familjen som är hans fasta punkt i tillvaron. Under de tio mest intensiva åren, när han mer eller bodde han i skivstudion, var de lojala och ställde upp på hans arbetsvillkor. Lasse har en studio hemma i vallentunavillan också. Där hänger guld- och platinaskivor på rad längs väggarna. Ett 50-tal plattor får inte ens plats!

- Jag har haft turen att träffa rätt kvinna, säger Lasse som var ute på krogen med vännen Lasse Berghagen när det begav sig.

- Jag fick syn på Kerstin och bjöd upp, varpå hon påpekade att orkestern faktiskt hade slutat spela. Det låg något romantiskt i luften och hon lämnade ut sitt telefonnummer, fast hon normalt aldrig skulle ha gjort det. Det slutade med att vi gifte oss och i år firar vi silverbröllop. Visst är det fantastiskt!

Barnen Paula och Peter är stora nu och har flyttat hemifrån. Paula jobbar med TV i Köpenhamn och Peter pluggar i New York. Lasse och Kerstin bor fyra, fem månader om året i Benalmadena på spanska solkusten, där de byggt en vacker villa.

- Jag var där redan 1984 första gången. En god vän sålde hus och jag blev väldigt entusiastisk. Det slutade med att även Kikki Danielsson och Kjell Roos liksom även Lotta och Anders Engberg köpte hus i samma område.

Området heter Hidalga och är beläget mellan Torremolinos och Fuengirola på Costa del Sol. De vita husen klättrar längs klippväggarna i en jätteskreva med utsikt över Medelhavet. Husen i Hidalga har varit hårt prövade av mögelskador efter svåra skyfall men kanske framför allt av ständiga inbrott. En liga från Marocko på andra sidan Gibraltar sund har, enligt Guardia Civil, haft en viss förkärlek för just Hidalga. Ibland har det till och med gått till handgripligheter, när en villaägare lyckats få tag i en tjuv. För Kikki Danielsson och Kjell Roos gick det så långt, att de till sist inte ville bo kvar.

- Man måste ha galler och inbrottslarm, säger Lasse. Men det finns tjuvar överallt. För bara något år sedan fick en av mina grannar här i Vallentuna sin villa länsad av inbrottstjuvar som fräckt nog körde bort allt stöldgods i lastbil.

Lasse och Kerstin sålde sitt hus i Hidalga för att i stället bygga en villa i grannbyn Benalmadena i vars hamn restaurangerna ligger på rad längs kajen och där vita segelbåtar och medelhavskryssare ligger förtöjda. De har byggt en hög mur runt huset med elektronisk grind och har en trädgårdsmästare med uppgift att pyssla om såväl hibiskus som bougainvillea. Det är precis så det ska vara på spanska Solkusten.

- Vi har verkligen byggt oss ett paradis, säger Lasse. Området är lugnt och alla mina närmaste grannar är spanjorer. Det är precis som vi vill ha det.

Lasse jobbar likaväl från Spanien som från Vallentuna, visar det sig. Han har studio, telefax och internetuppkoppling. Några bidrag till melodifestivalen lär det emellertid inte bli framöver. Han har gjort sitt, tycker han. Däremot skriver han låtar till exempelvis Vikingarna och en rad TV-serier.

- Livet går ut på att vara tillfredsställd med sin vardag, säger Lasse och konstaterar att han har ett väldigt bra liv just nu.
Monica Antonsson



________________________________________________________________________________

Se & Hör
Torremolinos i juli 2004



Lasse Holm har lämnat grammofonbranschen, sålt sina bolag och njuter av att vara fri som fågeln.
– De närmaste tio åren ska jag och min fru Kerstin tillbringa fyra månader om året i Spanien. 

Folkkäre Lasse Holm, 60, åker just nu landet runt på Diggiloo-turné med den svenska schlagereliten. Dock inte Kikki Danielsson som står över för att vårda sin hälsa.
– Hela sommaren ryker, men det är roligt, säger Lasse som numera jobbar mest för nöjes skull. Grammofonbranschen har han lämnat. Det blev för mycket pengasnack till slut. 
– Förr var branschen full av eldsjälar som jobbade med musik. I dag är det mest ekonomer. Till sist blev kraven i hit-fabriken oändliga.
Så Lasse klev av och sålde sina tre bolag. Samtidigt såldes villan i Vallentuna till förmån för en trea i Vasastan och en studio på Kungsholmen. Nu skriver Lasse musik, när han har vill, framträder som artist och är programledare för resten. Till hösten kommer nya Super-Diggiloo med de bästa artisterna, bredare musik och nya tävlingsgrenar.
– Jag firar tio år som programledare, säger Lasse som alltså var 50 fyllda vid debuten.
- Men det var bara stolpe och in, säger han. Nu är jag omgiven av medarbetare i 30-års åldern. Det är väldigt inspirerande.
I höst återvänder Lasse till Costa del Sol, där han och Kerstin efter två hus äntligen har hittat sin drömvåning vid casinot i Torrequebrada. Härifrån utforskar de Andalusien i sin gula, nercabbade Renault Megane. De äter gärna lunch i Puerto Marinan och spelar dessutom golf i Mijas Pueblo.
– Golf är koncentration, naturupplevelse, tävlingsmoment och trevliga människor, säger Lasse. Här kan man dessutom spela golf i shorts på förmiddagen och åka skidor i Sierra Nevada på eftermiddagen. Det är fantastiska förhållanden som råder i Spanien. 
Monica Antonsson

_________________________________________________________________________________

Lasse live i Vallentuna...


Lasse Holm och Stefan Forkelid



Foto: Monica Antonsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar