Året Runt
Nr 36, 2009
Nina Gunke:
Det var Hedebyborna som fick mig att bli skådespelare
Serier som Hedebyborna görs helt enkelt inte längre, säger Nina Gunke.
Vår reporter har träffat henne inför sista avsnittet av tittarnas favoritserie...
Ändå har hon fullt upp med familjen och vänner som är på besök.
Med jämna mellanrum bänkar hon sig framför TV:n och sommarens favoritrepris Hedebyborna.
Åren har gått. Hon var bara 21 år gammal när de första sex avsnitten visades 1978 och rollen som Märta, byns vackraste flicka och dotter till suputen Svensson, blev hennes stora genombrott.
- Det fanns ju bara två tv-kanaler då, förklarar hon.
Det var som att alla dörrar öppnades efter den succén.
Nina valde ändå att söka sig till Scenskolan i Göteborg.
- Det var faktiskt i och med Hedebyborna jag bestämde mig. Men om jag skulle satsa på en skådespelarkarriär så ville jag lära mig yrket ordentligt. Det lockade mig aldrig att bara bli kändis som så många ungdomar vill i dag. Dragningskraften var det där med att få stå på scenen. Varför vet jag egentligen inte. Det är ju en väldig anspänning trots allt. Men det är något magiskt med teater. Det som sker händer i ögonblicket och publiken reagerar direkt. Samtidigt höjs kraven. Inte minst kraven man ställer på sig själv. Det blir bara värre och värre för varje år, tycker jag.
Nina är uppvuxen som en av tre flickor i en trygg tjänstemannafamilj på Lidingö. Hon var liten och blyg men hade inga problem med att kliva fram och sjunga om någon bad henne. När uppträdandet var över drog hon sig tillbaka. Det var på scenen hon kände sig hemma.
Jag jobbade som
påkläderska
Efter skolan sökte hon sig 16 år gammal till Dramaten som påkläderska. I det jobbet lärde hon känna många legendariska skådespelare som nu har gått ur tiden. Ibland fick hon hoppa in som statist och ibland kunde hon dryga ut lönen som fotomodell. Nina lärde sig med andra ord tidigt att skådespelaryrket sällan är särskilt välbetalt eller glamoröst. Ändå brann hon för teatern.
- Jag var i Göteborg för att spela in min första TV-teater när jag mötte regissören Håkan Ersgård. Han fanns i huset, följde vår inspelning och gillade vad han såg. En tid senare frågade han om jag ville spela Märta i Hedebyborna.
Nina berättar att hela teamet kunde ligga ute på inspelning långa perioder med allt vad det innebar av hotell- och andra extra kostnader. Varje scen repeterades noga och togs om tills Håkan Ersgård var nöjd.
- Ibland blev det kanske bara fem minuters inspelning per dag. Så skulle man aldrig göra i dag. I dag är tempot ett helt annat. Nu är det effektivitet och snabba klipp som gäller. Serier som Hedebyborna görs helt enkelt inte längre.
Nina jämför med såpan Skilda världar som närmast fabriksframställdes och sändes fem kvällar i veckan under säsongerna 1996-2002.
- Det gick fruktansvärt fort och var otroligt slitsamt. Vi spelade som regel in ett helt halvtimmasavsnitt per dag. Ibland kände man att man skulle ha velat stanna upp och kanske gjort en scen på ett annat sätt men för sådant fanns förstås inget utrymme. Jag ångrar det inte men skulle inte vilja göra om det.
Hedebyborna är en filmatisering efter Sven Delblancs romanserie Åminne, Stenfågel, Vinteride och Stadsporten. Historien utspelar sig i sörmländska Hedeby åren 1937-1945 och tittarna får möta alla från gamle kungen på Tullgarn och Mon Cousin Baron Carl-Sebastian Urse till hans kusin baron Carl Gustav på Valla. Det är Rävfarmarn, Sko-Ludde och den alltför törstige fjärdingsman. Det är Märtas pappa Svensson som suttit fängslad på Långholmen och som hellre dricker brännvin med Avskummet än arbetar för hustru Sigrid och alla deras barn. Den är den årliga årensningen binder dem alla samman i bygemenskapen.
Serien, som består av 18 avsnitt spelades in i Trosa och Vagnhärad 1978, 1980 och 1982, är en fängslande berättelse med färgstarka rollfigurer gestaltade av folkkära skådespelare som Ingvar Kjellson, Siv Eriks, Aino Taube, Tor Isedal, Gösta Prüzelius, Halvar Björk, Kent Andersson, Jan Malmsjö, Helena Brodin, Allan Svensson, Per Myrberg, Gösta Krantz, Bertil Norström, Per Grundén, John och Peter Harrysson, Helge Skoog, Ingvar Hirdwall, Marika Lindström, Börje Ahlstedt. För att verkligen bara nämna några!
- Det var ju alldeles fantastiskt för mig att få arbeta med alla dessa fantastiska skådespelare, säger Nina som trots allt kände de flesta efter åren som påkläderska. Nu när serien går i repris drar hon sig till minnes sådant som hände när scenerna spelades in men som aldrig visades i TV.
- Det regnade jämt! Så kändes det i alla fall. Och om vi hade väntat förgäves på bättre väder i kanske fem timmar, blev vi till sist tvungna att ändra scenen. Då kunde vi få klafsa omkring i dyn i gummistövlar, men då filmades förstås inga fötter.
- Och tänk första gången jag träffade Per Myrberg! Vi hann bara ta i hand och hälsa så skulle vi kyssas vid en sådan där isstack som man förvarade mat i förr. Han spelade den gifte baronen på Valla och vi var nog lika generade båda två. Så går det till när man spelar in film. Man hälsar och förväntas genast börja kyssas!
I första avsnittet är Märta hembiträde i stan. Hon kommer hem till byn, får ett jobb på Olssons konditori och uppvaktas flitigt av baron Carl Gustav Urse. Han är inte bara gift utan också ruinerad vilket leder till att han dränker sig, varpå den alkoholiserade hustrun hamnar på mentalsjukhus. Märta förlovar sig med Erik och flyttar till stan. De grälar ofta och hon drar inte jämt med hans mor. När han tar fiskbilen till Hedeby, kör ner i ån och drunknar är hon med barn. Bara det var en tragedi på den tiden. Det är ingen hejd på dramatiken.
- Så här efteråt minns jag kanske mest samarbetet med Aino Taube, säger Nina. Hon spelade Märtas mormor. Aino var en väldigt varm människa och en fantastisk skådespelerska. Jag tyckte så mycket om henne att jag kunde gå och längta efter att få spela in mormorscenerna.
Nina kom in på scenskolan i Göteborg efter första säsongen med Hedebyborna. Hon mötte skådespelaren Göran Stangertz som var lärare där då. De blev ett par, gifte sig och fick dottern Niki. Några år senare hade äktenskapet gått i kras, varpå Nina gifte om sig med Per Schmidt, som arbetar med båtar och är pappa till dottern Moa.
Min yngsta flyttar
Efter skolan sökte hon sig 16 år gammal till Dramaten som påkläderska. I det jobbet lärde hon känna många legendariska skådespelare som nu har gått ur tiden. Ibland fick hon hoppa in som statist och ibland kunde hon dryga ut lönen som fotomodell. Nina lärde sig med andra ord tidigt att skådespelaryrket sällan är särskilt välbetalt eller glamoröst. Ändå brann hon för teatern.
- Jag var i Göteborg för att spela in min första TV-teater när jag mötte regissören Håkan Ersgård. Han fanns i huset, följde vår inspelning och gillade vad han såg. En tid senare frågade han om jag ville spela Märta i Hedebyborna.
Nina berättar att hela teamet kunde ligga ute på inspelning långa perioder med allt vad det innebar av hotell- och andra extra kostnader. Varje scen repeterades noga och togs om tills Håkan Ersgård var nöjd.
- Ibland blev det kanske bara fem minuters inspelning per dag. Så skulle man aldrig göra i dag. I dag är tempot ett helt annat. Nu är det effektivitet och snabba klipp som gäller. Serier som Hedebyborna görs helt enkelt inte längre.
Nina jämför med såpan Skilda världar som närmast fabriksframställdes och sändes fem kvällar i veckan under säsongerna 1996-2002.
- Det gick fruktansvärt fort och var otroligt slitsamt. Vi spelade som regel in ett helt halvtimmasavsnitt per dag. Ibland kände man att man skulle ha velat stanna upp och kanske gjort en scen på ett annat sätt men för sådant fanns förstås inget utrymme. Jag ångrar det inte men skulle inte vilja göra om det.
Hedebyborna är en filmatisering efter Sven Delblancs romanserie Åminne, Stenfågel, Vinteride och Stadsporten. Historien utspelar sig i sörmländska Hedeby åren 1937-1945 och tittarna får möta alla från gamle kungen på Tullgarn och Mon Cousin Baron Carl-Sebastian Urse till hans kusin baron Carl Gustav på Valla. Det är Rävfarmarn, Sko-Ludde och den alltför törstige fjärdingsman. Det är Märtas pappa Svensson som suttit fängslad på Långholmen och som hellre dricker brännvin med Avskummet än arbetar för hustru Sigrid och alla deras barn. Den är den årliga årensningen binder dem alla samman i bygemenskapen.
Serien, som består av 18 avsnitt spelades in i Trosa och Vagnhärad 1978, 1980 och 1982, är en fängslande berättelse med färgstarka rollfigurer gestaltade av folkkära skådespelare som Ingvar Kjellson, Siv Eriks, Aino Taube, Tor Isedal, Gösta Prüzelius, Halvar Björk, Kent Andersson, Jan Malmsjö, Helena Brodin, Allan Svensson, Per Myrberg, Gösta Krantz, Bertil Norström, Per Grundén, John och Peter Harrysson, Helge Skoog, Ingvar Hirdwall, Marika Lindström, Börje Ahlstedt. För att verkligen bara nämna några!
- Det var ju alldeles fantastiskt för mig att få arbeta med alla dessa fantastiska skådespelare, säger Nina som trots allt kände de flesta efter åren som påkläderska. Nu när serien går i repris drar hon sig till minnes sådant som hände när scenerna spelades in men som aldrig visades i TV.
- Det regnade jämt! Så kändes det i alla fall. Och om vi hade väntat förgäves på bättre väder i kanske fem timmar, blev vi till sist tvungna att ändra scenen. Då kunde vi få klafsa omkring i dyn i gummistövlar, men då filmades förstås inga fötter.
- Och tänk första gången jag träffade Per Myrberg! Vi hann bara ta i hand och hälsa så skulle vi kyssas vid en sådan där isstack som man förvarade mat i förr. Han spelade den gifte baronen på Valla och vi var nog lika generade båda två. Så går det till när man spelar in film. Man hälsar och förväntas genast börja kyssas!
I första avsnittet är Märta hembiträde i stan. Hon kommer hem till byn, får ett jobb på Olssons konditori och uppvaktas flitigt av baron Carl Gustav Urse. Han är inte bara gift utan också ruinerad vilket leder till att han dränker sig, varpå den alkoholiserade hustrun hamnar på mentalsjukhus. Märta förlovar sig med Erik och flyttar till stan. De grälar ofta och hon drar inte jämt med hans mor. När han tar fiskbilen till Hedeby, kör ner i ån och drunknar är hon med barn. Bara det var en tragedi på den tiden. Det är ingen hejd på dramatiken.
- Så här efteråt minns jag kanske mest samarbetet med Aino Taube, säger Nina. Hon spelade Märtas mormor. Aino var en väldigt varm människa och en fantastisk skådespelerska. Jag tyckte så mycket om henne att jag kunde gå och längta efter att få spela in mormorscenerna.
Nina kom in på scenskolan i Göteborg efter första säsongen med Hedebyborna. Hon mötte skådespelaren Göran Stangertz som var lärare där då. De blev ett par, gifte sig och fick dottern Niki. Några år senare hade äktenskapet gått i kras, varpå Nina gifte om sig med Per Schmidt, som arbetar med båtar och är pappa till dottern Moa.
Min yngsta flyttar
till Australien
Niki Gunke Stangertz, 29, har småningom gått i föräldrarnas fotspår och blivit skådespelerska.
- Jag blev väldigt glad när hon kom in på scenskolan, säger Nina. Innan dess hade jag i det längsta hoppats att hon skulle välja ett annat yrke. Det finns ju inga fasta anställningar längre. Alla är frilans men unga är vana vid att det ska vara så.
Dottern Moa, 19, har just slutat gymnasiet.
- Hon sticker till Australien nästa vecka för att plugga event och management ett år, säger Nina utan att dölja sin fullt naturliga oro. Tack och lov för mail och skype som kommer att underlätta kontakten.
Det är inte som förr när folk for till Amerika och ett brev tog flera månader på sig att komma fram om det ens kom.
- Då hade det varit uteslutet, säger Nina bestämt. Då hade hon inte fått åka. Jag har kollat allt väldigt noga, vet var hon ska bo och inser att den här vistelsen kommer att bli ett minne för livet. Ändå känns det lite tufft nu när avresan närmar sig.
Efter äktenskapet med Moas pappa levde Nina ensam med sina flickor några år. Hon ville ha det så, trots att ansvaret stundtals var tungt att bära och allt pusslande det innebar med barnvakter för att kunna jobba. Samtidigt blev det väldigt mycket teater.
- Vi hade ju väldigt roligt när vi spelade in "Tomten är far till alla barnen", säger Nina när hon ska välja några favoriter ur karriären.
- Och Hjalmar Söderbergs Gertrud på Malmö stadsteater var också väldigt kul. Jag har haft förmånen att få ha en väldig bredd och jag har ofta också fått jobba ihop med väldigt bra kollegor.
Nina mötte så småningom kärleken i Samuel Holgersson som har tre egna barn och som hon gifte sig med förra sommaren. De bor sedan några år tillsammans i en stor vit villa med vacker trädgård utanför Stockholm.
- Vi är faktiskt en riktig storfamilj. Men när Moa flyttar till Australien är mina barn utflugna. Samuels äldste son Henrik, 21, har också flyttat. Nu bor bara Sofie, 19, och Sarah, 14, kvar här hemma. Det är förstås roligt att de börjar bli stora och att vi börjar få ett eget liv. Samtidigt känns det väldigt tomt och konstigt. Jag måste nog prata lite med mig själv om det här, inser jag. Att Hedebyborna, Skilda världar och andra tv-serier som Varuhuset och Medicinmannen får svenska folket att tänka på Nina Gunke är det ingen tvekan om. Frågan är vilken roll hon förknippas med som mest?
- Det är faktiskt Hedebyborna, säger Nina utan att tveka.
- Men de flesta tar fel och säger Hemsöborna. Men det spelar ingen roll. Jag förstår. När det gäller min karriär är det fortfarande Hedebyborna folk pratar om.
Monica Antonsson
Niki Gunke Stangertz, 29, har småningom gått i föräldrarnas fotspår och blivit skådespelerska.
- Jag blev väldigt glad när hon kom in på scenskolan, säger Nina. Innan dess hade jag i det längsta hoppats att hon skulle välja ett annat yrke. Det finns ju inga fasta anställningar längre. Alla är frilans men unga är vana vid att det ska vara så.
Dottern Moa, 19, har just slutat gymnasiet.
- Hon sticker till Australien nästa vecka för att plugga event och management ett år, säger Nina utan att dölja sin fullt naturliga oro. Tack och lov för mail och skype som kommer att underlätta kontakten.
Det är inte som förr när folk for till Amerika och ett brev tog flera månader på sig att komma fram om det ens kom.
- Då hade det varit uteslutet, säger Nina bestämt. Då hade hon inte fått åka. Jag har kollat allt väldigt noga, vet var hon ska bo och inser att den här vistelsen kommer att bli ett minne för livet. Ändå känns det lite tufft nu när avresan närmar sig.
Efter äktenskapet med Moas pappa levde Nina ensam med sina flickor några år. Hon ville ha det så, trots att ansvaret stundtals var tungt att bära och allt pusslande det innebar med barnvakter för att kunna jobba. Samtidigt blev det väldigt mycket teater.
- Vi hade ju väldigt roligt när vi spelade in "Tomten är far till alla barnen", säger Nina när hon ska välja några favoriter ur karriären.
- Och Hjalmar Söderbergs Gertrud på Malmö stadsteater var också väldigt kul. Jag har haft förmånen att få ha en väldig bredd och jag har ofta också fått jobba ihop med väldigt bra kollegor.
Nina mötte så småningom kärleken i Samuel Holgersson som har tre egna barn och som hon gifte sig med förra sommaren. De bor sedan några år tillsammans i en stor vit villa med vacker trädgård utanför Stockholm.
- Vi är faktiskt en riktig storfamilj. Men när Moa flyttar till Australien är mina barn utflugna. Samuels äldste son Henrik, 21, har också flyttat. Nu bor bara Sofie, 19, och Sarah, 14, kvar här hemma. Det är förstås roligt att de börjar bli stora och att vi börjar få ett eget liv. Samtidigt känns det väldigt tomt och konstigt. Jag måste nog prata lite med mig själv om det här, inser jag. Att Hedebyborna, Skilda världar och andra tv-serier som Varuhuset och Medicinmannen får svenska folket att tänka på Nina Gunke är det ingen tvekan om. Frågan är vilken roll hon förknippas med som mest?
- Det är faktiskt Hedebyborna, säger Nina utan att tveka.
- Men de flesta tar fel och säger Hemsöborna. Men det spelar ingen roll. Jag förstår. När det gäller min karriär är det fortfarande Hedebyborna folk pratar om.
Monica Antonsson
Nina Gunke i Nyhetsmorgon, TV4, september 2021 drabbad av alzheimer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar