Charlotte Perrelli: Livet är fulländat

Charlotte Perrelli och hennes man Nicola vill ha fyra barn men:

"Sen Angelo kom är livet fulländat"

Charlotte fyller 30 år den 7 oktober.


Svensk Damtidning nr 34, 2004

Lille Angelo jollrar och skrattar, där han ligger på en filt på golvet i rum 207 på Strand hotell i Stockholm. Han har en rågblond kalufs, stora blå ögon och gör allt för att komma upp på knäna. Det är bara en tidsfråga, innan han börjar krypa. Mamma Charlotte Perrelli, 30, har gått ut en stund för att bli fotograferad bland de vita skärgårdsbåtarna längs Nybrokajen. Men han är inte ledsen för det. Hennes manager Staffan Jordansson finns till hands, om det till äventyrs skulle bli långtråkigt.

– Angelo är så himla snäll, säger Charlotte några minuter senare. Det är därför det fungerar. Jag har haft en sådan tur. Hade han varit ett gnälligt och skrikigt barn, så hade jag inte kunnat jobba som jag gör. Men han mår bra och är glad för det mesta. Han har faktiskt varit riktigt ledsen så sällan, att jag mycket väl kommer ihåg varenda gång.

Inte en enda vaken natt har hon upplevt, säger hon. Men varannan timma vill Angelo ha mat, så någon obruten sömn blir det aldrig tal om.

– Går det tre timmar mellan målen, så vet jag, att han kommer att vakna med ett vrål. Men det är smällar man får ta.

Charlotte har en hektisk tid av repetitioner bakom sig och det här är dagen före premiären av Rhapsody in Rock. Robert Wells och hans artister laddar upp i lugn och ro, var och en på sitt håll efter genrepet kvällen innan. Så icke Charlotte. Hon släpper sin tredje soloplatta ”Gone too long” och har hyrt in sig på Strand för att avverka en rad intervjuer på en och samma dag. Reportageteamen avlöser varandra och om bara någon timma ska hon vara i direktsändning på Sveriges Radio. Det är ett under, att hon hinner och orkar. De flesta småbarnsmammor har inga problem med att fylla sin mammaledighet dygnet runt med amning och blöjbyten. Charlotte jobbar mer än någonsin – fast i 20-minuterspass - och Angelo är hur nöjd som helst.

– Det var faktiskt värre, när jag vann EM-Schlagern i Jerusalem 1999. Då kunde det vara morgon-TV i Tyskland, framträdande i England vid lunchtid och kvälls-TV i Sverige. Vi for kors och tvärs mellan länderna med privatflygplan hela tiden. Ibland var jag så trött, att jag somnade, medan jag blev sminkad. Det går rasande fort i den här branschen, så det gäller att smida, medan järnet är varmt.   

Vid Charlottes sida fanns då som nu maken Nicola. De har varit ett par, sedan de träffades på en bar i Stockholm1996. De gifte sig i Oskarskyrkan den 9 augusti förra året. Hans familj bojkottade bröllopet, men vad fejden går ut på, behåller Charlotte för sig själv. Officiellt är enda följden, att hon och Nicola tog sig efternamnet Perrelli, som är hans mammas flicknamn.

– Vi har helt enkelt ingen relation, säger hon. Den förklaringen får räcka. Jag och Nicola är otroligt lyckliga med vår lilla familj. Sedan Angelo kom, är livet fulländat.

Angelo föddes den 8 januari, sedan Charlotte gått två veckor över tiden. Sedan värkarna väl hade kommit igång, var förlossningen över på 36 timmar. Därefter stannade Charlotte och Nicola på sjukhuset i två dagar, innan de for hem för att klara sig på egen hand. En vecka senare var Charlotte i studion redo för att sjunga in ett spår på den nu aktuella CD:n. Sedan kom programledarjobbet för Schlager-SM och småningom också Super Trouper, där Charlotte stod i spetsen för morgondagens stjärnor.

– Angelo är oftast med bakom scenen. Han har hörselskydd, så han kan sova även om ljudet är högt. Det är bara om han hör min röst, som han kan bli lite kinkig. I en TV-inspelning med Linda Nyberg nyligen hör man faktiskt hur han gnyr i bakgrunden. Men han var väl omhändertagen, så jag orkar inte ens tänka på, vad folk ska säga.

Charlotte är duktig på att planera. Ser hon bara till, att Angelo är mätt och torr, så klarar hon ett par timmas direktsändning. Bakom scenen finns alltid Nicola, hennes syster Kina eller föräldrarna som gärna kommer från Hovmantorp i Småland för att få vara med.

– Jag ammar honom fullt ut och hittills har han bara fått modersmjölksersättning i flaska två gånger. Han är väl bekant med hela mitt team – allt från musiker och tekniker till stylister. De är de som jag kallar min arbetarfamilj. Skulle Angelo bli ledsen, medan jag gör mina 20 minuter på scenen, så finns det gott om folk som tar hand om honom en stund. 

Charlott inser att det kanske inte alltid kommer att var så här. Nästa år har hon kanske flera barn och måste avstå helt från att jobba. Ett alternativ är att hon slutar turnera för att i stället spela musikal på en teater. Oavsett hur det blir, så kommer Angelo, hans eventuella syskon och Nicola alltid att komma i första hand för Charlotte.

– Jag kommer att bli en riktig bullmamma! Vi vill ju ha fyra barn, så det blir mycket att sy ihop med läxläsning och vem som ska ha med sig frukt och gympadojor hit och dit. Och jag kan gott tänka mig flera barn direkt, det är väldigt mysigt att vara mamma. Men sånt är svårt att planera. Man vet ju inte ens, om man kan bli gravid igen. 

Lite semester har Charlotte och Nicola i alla fall unnat sig. En vecka njöt de av solen på Kanarieöarna och en vecka tillbringade de i Småland. Charlotte vilade men passade samtidigt på att fixa kläder och repetera texter till Rhapsody in Rock-turnén som i år slår alla rekord. Det är hundra personer som kuskar landet runt med sju långtradare till 37 platser och bjuder på en fyra timmar lång konsert. Charlotte förflyttar sig med bil och buss, båt och flygplan. 

– Det är första gången jag jobbar med Robert. Vi har försökt att få ihop det i många år men inte lyckats förrän nu. Och det är verkligen kul. Speciellt som Robert är perfektionist. Det är ordning och reda, vilket passar mig perfekt. Det finns så många typer i den här branschen som lallar runt utan att ens kunna passa tider.   

Mellan konserterna är Charlotte inbokad för egna framträdanden. Allt för att sälja nya CD:n som är en blandning av diskoinspirerande poplåtar och sköna ballader. Hur den kommer att tas emot av kritikerna, bryr sig Charlotte inte om. Recensioner och försäljning går sällan hand i hand. 

Så är det dags för Charlotte att än en gång bli fotograferad bland båtarna vid Nybrokajen. Hon trippar iväg på sina rosa platåskor och berättar om planerna för hösten. Då ska plattan lanseras i Europa vilket kan jämföras med de två tidigare albumen som släpptes i 25 länder. Innan dess hade hon gjort två, tre album med Anders Engbergs orkester. Det var ju där det började, sedan han och Lotta Engberg gått skilda vägar privat såväl som i jobbet. Charlotte ringde upp och bad att få provsjunga och på den vägen är det. Några år senare övertog hon Kikki Danielssons jobb som sångerska i Wisex och gjorde två, tre plattor även där.

– Det är en tuff bransch, konstaterar hon. Ändå har jag aldrig sett en enda drog. Det måste bero på att jag är blyg och kommer från Småland. Jag går helt enkelt aldrig på sådana ställen. Vad gäller alkohol, så kan jag inte ens sjunga, om jag har druckit. Jag kan tycka, att det är gott med ett glas vin till maten, men jag tar aldrig en droppe, när jag jobbar. Jag gillar helt enkelt inte att tappa kontrollen.

Det finns vissa planer på en lansering av Charlotte i USA. En världskarriär är emellertid inte hennes mål. Hade det varit det, så hade hon fått jobba betydligt hårdare än nu.

– Jag satsar på en svensk karriär och är helt nöjd med det. Det finns mycket man kan göra här. Jag skulle gärna pröva på att göra både film och musikal. Och visst kommer jag att sjunga in flera plattor. Men det är klart, att jag inte skulle tacka nej till en världskarriär heller, om någon skulle erbjuda det. 

Efter Rhapsody in Rock väntar en ABBA-turné tillsammans med Mats Ronander och Magnus Carlsson. Därefter blir det julkonserter tio dagar vardera i Kristianstad, Göteborg och Stockholm.

– Det är tal om en fortsättning av Super Trouper till våren, säger Charlotte. Vad som för övrigt ska ske nästa år, står än så länge skrivet i stjärnorna.

Monica Antonsson

Fotograf: Kurt Pettersson

Artikeln publicerades i Svensk Damtidning nr 34, 2004