Charlotte Perrelli sjunger om sin livskris...

Charlotte Perelli sjunger om sin livskris i Melodifestivalen

I dag behöver jag ingen man för att må bra

Allas Veckotidning nr 9, 2012


Charlotte bestämde sig direkt när hon hörde låten - det skulle bli tredjegången gillt för henne i Sveriges sötrsta musikfestival. I kärlek har hon också tagit ett avgörande beslut. Man måste gå vidare, menar hon.

Det är en glad och uppsluppen Charlotte Perrelli som inför Melodifestivalen tar sig tid för en pratstund med Allas Veckotidning. Hon kommer direkt från repetitionen av sitt bidrag ”The girl” och är på väg hem till Djursholm när hon ringer från bilen.

– Koreografin är extremt svår, avslöjar hon men låter väldigt taggad. Tittarna kommer att få se en helt ny och mycket mer dansant Charlotte än vad de är vana vid. Låten är mer uppdaterad än den musik jag tidigare har gjort. Den känns mer radio, klubb och nutid. Det är där jag står musikaliskt just nu. 

Få hade väl väntat sig att Charlotte skulle ställa upp i ”Schlagern” en tredje gång. Inte ens hon själv faktiskt. Men så fick hon låten av Fredrik Kempe och Alexander Jonsson, insåg att den har stor potential och tänkte att kanske ändå…

– Jag har varit med i Schlagern två gånger och har vunnit den svenska uttagningen båda gångerna. Det gör 100 procents vinst för min del. 

Privatlivet rasade

1999 vann Charlotte hela ”Eurovision” med ”Take me to your heaven” och 2008 kom jag på 18:e plats med ”Hero”. Så jag har egentligen inte så mycket mer att bevisa. Den här gången kan jag vara med och visa upp min nya musikstil utan att känna att jag har kniven på strupen. Jag måste inte till varje pris prestera mer än alla andra. Jag kan ställa upp för att det helt enkelt är så jäkla kul.

Det är en betydligt mer avslappnad Charlotte som tävlar den här gången. 2008 var hon oerhört pressad trots att hon hade bästa låten och snyggaste numret. Efter segern i den svenska uttagningen i mars gav hon sig ut på en krävande promotionturné till 17 europeiska länder inför finalen i Belgrad i maj. I samma veva rasade privatlivet samman. Professionellt fokuserad på vad hon hade för händer lyckades hon ändå hålla fasaden utåt tills alltihop var över. Att hon stoppat vigselringen i byrålådan skyllde på kraftig viktnedgång. Den hade helt enkelt blivit för stor och trillat av. I juni kablades nyheten ut. Charlotte skulle ta time out från sin make, som det hette. Han flyttade och hon blev kvar i Djursholmsvillan med sönerna Angelo och Alessio som nu är åtta och sex år gamla.

– Det är svårt att förstå att man kan ta miste på en person som man har levt tillsammans med så länge. Jag hade inbillat mig att vi hade samma mål och samma inställning till livet, att vi hade det bra och tyckte likadant om rätt och fel, viktigt och värdefullt. Men han var inte den jag trodde och upptäckten drabbade mig som ett hårt slag i ansiktet.

Charlotte bet ihop och jobbade vidare som förut tills hennes kropp sa ifrån och slutade fungera. Hon drabbades av olika sjukdomar och hade en tid, som hon säger, klippkort på akuten. Till sist tvingades hon till tre veckors vila innan hon var sig själv igen.

Trygg inombords

– Jag pratade just med Jessica Andersson om det, säger Charlotte. Vi skulle ha premiär på ”Rhapsody in Rock” och hon blev förskräckt när hon fick se mig. Jag var ju så mager. Jag mådde oerhört dåligt och hade ben som tändstickor.

Det är åtminstone delvis om den livskrisen den nya låten handlar. Fredrik Kempe känner henne väl och var med om hela resan, säger hon.

– Man kan säga att låten handlar om att inte alltid behöva vara stark. Ibland måste man få vara liten också. Den handlar också om att det finns en väg tillbaka och att man då kan stå med fötterna stadigt på jorden och vara starkare än förut.

Idag är Charlotte närmast hälsan själv. Hon har lagt på sig några välbehövliga kilon, känner sig lugn och trygg inombords och sover gott om nätterna trots att hon agendan är lika fulltecknad som förut.   

– Om man drivs av passion för sitt yrke och känner glädje i det man gör så brukar det generera positiva ringar på vattnet, konstaterar hon.

Och hon vet vad hon talar om. På senare år har hon ägnat stort intresse åt välmående och hälsa. Hon har gett ut boken ”Kan jag så kan du” om kost och träning och kostserien ”Fit & Smart” som i första hand vänder sig till kvinnor.

– Jag är vegetarian, jobbar hårt och tränar mycket. Det för med sig att jag inte får i mig tillräckligt med protein. I hälsokostbutikerna kan man bara köpa stora tunnor proteintillskott som vänder sig till killar och marknadsförs med eldsflammor. För tjejer finns ingenting. Jag vill inte stå hemma i köket och slaska med sånt. Jag vill ha något som är rosa, smakar gott och är portionsförpackat. Så jag skapade helt enkelt det för mig och andra tjejer. Här finns stora tomrum att fylla. 

När skilsmässan var ett faktum trängde vardagen på. Barnen måste ha ett fungerande umgänge med båda föräldrarna. Frågan var bara hur det skulle ordnas rent praktiskt?

– När man har barn måste man svälja vissa saker och gå vidare. Antingen förblir man ovänner med allt vad det innebär av lidande för barnen eller så lägger man undan sina känslor, tankar och idéer och jobbar på relationen. Det viktiga är att barnen får det så bra som möjligt.

Den vissheten har resulterat i att Charlotte och exmaken Nicola numera har ett stabilt vänskapsförhållande som fungerar. Han träffar pojkarna så ofta han vill i deras hem och hänger ofta med på deras resor. 

Raggar inte längre

Om det en dag kan bli en återförening dem emellan känner hon sig tveksam till.

– Som det känns idag finns det inga möjligheter till det. Jag är inte långsint men det var ett svek. Och när tilliten försvinner finns ingenting att bygga på.

– Du kanske måste svälja lite till?

– Det tar nog tio år till i så fall, skrattar hon. Man växer in i nya roller, ser varandra med nya ögon och blir van vid att leva själv. Och det är onekligen rätt bekvämt. Min pappa frågade mig för en tid sedan om jag hade planer på att träffa en ny man men det har jag faktiskt inte. Alla mina vänner som är singlar roar sig ute på krogen i hopp om att träffa någon. Jag har varit ute en enda gång och det är fyra år sedan nu.

Det kan i och för sig ha en naturlig förklaring. Det kan inte vara helt lätt för Charlotte Perrelli att ragga på krogen.  

– Det är det som är problemet, skrattar hon. Men jag gillar inte att springa på fester hemma hos folk heller. Så jag har gjort mitt val. Jag har mina barn och mitt jobb, det är mitt liv. Kärleken har jag lagt på hyllan så länge. Att träffa en ny man är helt enkelt inte så viktigt för mig.

Nicola finns emellertid i hennes närhet även om hon numera håller honom på en armlängds avstånd. Det handlar inte om dem längre, menar hon. Det handlar om barnen. Och pojkarna sätter stort värde på att få ha sina föräldrar tillsammans.

– Vi umgås och åker på semestrar tillsammans för barnens skull. Det är inget konstigt med det.

Det är på Costa Blanca i Spanien som Charlotte sedan några år har sin plats i solen. Hon åker dit så ofta hon kan för att restiden är kort och klimatet bra. Till påsk bär det iväg nästa gång.

– Vi har både bostad och bil på plats så det är väldigt bekvämt. Och pojkarna har sina cyklar. Vi får vara som alla andra familjer vilket är ganska hälsosamt. Jag blir inte igenkänd på gatorna och vi kan äta på restaurang utan att någon kommer fram och vill ta kort. Det är en frizon för mig och pojkarna är glada över att få ha sin mamma ifred.

Fått sin drömroll

Charlotte släpper ett nytt album i vår och till sommaren turnerar hon med Diggeloo. I september drar det ihop sig till premiär på musikalen Evita på Malmöoperan. Charlotte spelar huvudrollen vilket hon ser som en vågad satsning från operans sida.  

– Evita är en riktig drömroll, säger hon. Men den är samtidigt väldigt krävande. Jag måste få till en rolltolkning som gör Evita Peron rättvisa. Hon har trots allt funnits på riktigt.

Hur privatlivet ska lösas rent praktiskt under en hel säsong i Malmö vet hon inte än. Antingen får hon anställa en barnflicka och pendla fram och tillbaka eller så får barnen följa med och en lärare anställas.

– Men det är världsliga problem som är till för att lösas. Pojkarna har ju faktiskt en pappa också.  

Charlotte berättar att 35 procent av biljetterna till Evita såldes slut på bara tre dagar. Och sedan har försäljningen rullat på. Det gör att hon känner sig lugn å operans vägnar. De har gjort rätt satsning. Ekonomiskt är musikalen i hamn innan den ens haft premiär.

– Herregud, utbrister hon plötsligt. Jag har ju glömt boka biljetter till min familj! Tänk om jag inte får några…

Monica Antonsson

Fotograf: Mikael Schultz

Artikeln var publicerd i Allas Veckotidning nr 9, 2012