Malin Berghagen efter skilsmässan...

Hemmets Journal

Nr 30, 1991

Allas Veckotidning

Nr 10, 1992

Hemmets Veckotidning

Nr 35, 1998

Hemmets Veckotidning

Nr 31, 2000

Lokaltidningen 

Bostad

Nr 39, 2000

Rubrik:

Örtagården - Malins gröna lycka

Allas Veckotidning 

Nr 23, 2002

När gravida Malin Berghagen föreslog ett barn till sa Tommy:

Då får du skaffa dig en annan man!

Släkten är viktig för Malin Berghagen. Inte bara den hon har här och nu. 

Malin har gått tillbaka i tiden och hittat rötter ända borta i Amerika.

Och hon har sannerligen säkrat familjens fortlevnad - snart kommer nästa skott på släktträdet.

Det var i november, mitt under inspelningen av TV-serien Stora Teatern, som Malin Berghagen förstod att hon är gravid. Det var ett oväntat besked. SVT hade slagit på trumman om hennes comeback och hon var beredd att satsa. Åren som småbarnsmamma var över. Det hade hon varit säker på. Rollen som Sonja i Stora Teatern var hennes största på flera år. Dessutom hade hon öppnat ett yogacenter i Ljusdal.
- Jag drabbades av panik, erkänner Malin och kallar barnet hon bär ”den lille sabotören”.
– Vi hade inte tänkt oss fler barn. Dessutom fanns händelserna den 11 september i färskt minne. Var det verkligen rätt att sätta fler barn till en värld som såg ut att falla samman?

Ett turnébarn

Glädjen över kärleksbarnet tog emellertid överhanden. Ett barn är alltid en gåva om än en oväntad sådan.
– Det måste finnas en särskild mening med, att den här krabaten absolut vill komma till världen. Det kanske behövs små änglar nu. Kanske är det i själva verket så, att det behövs ett helt änglaartilleri för att få ordning på saker och ting. 
Någon längre mammaledighet blir det inte tal om den här gången. Malin har bestämt sig för att jobba nu och så får det bli.
– Det här blir ett turnébarn, säger hon och klappar försiktigt sin mage. Jag är turnébarn själv och har inte tagit någon skada av det.

Det är oväntade ord från Malin som för bara några år sedan hoppade av en lovande karriär och drog sig undan i Järvsö för att ägna sig åt man och barn. Bara där - i kretsen av familjen och på en plats, där hon kan leva i symbios med naturen - kunde hon få ro. 

I dag är hon tryggare i sig själv. Mest för att livet har gått in i en ny fas men kanske delvis också för att hon genom släktforskningen fått en ny plattform i livet.
– Det började egentligen med Tommy. Hans pappa dog när han var 13 och hans mor var fosterbarn. 

Han visste egentligen ingenting om sina rötter. Och så träffade han mig som har en så stor familj omkring mig.  

Malin letade fram alla viktiga data om Tommys mamma och lade bit för bit i hans familjepussel.  
- Det visade sig att hans släkt i flera generationer bott i Bollnäs och Bergsjö, så han är hälsinge han med.

For till Amerika

Med detta vaknade intresset för mormor Britas, 84, släkt. Hon börjar bli till åren och det kändes viktigt att dokumentera hennes berättelser. Ett foto på en liten pojke som dött i unga år väckte starka känslor hos Malin.
– Jag ville veta allt om honom, så jag tog reda på det. Fortfarande står han mig väldigt nära. Jag brukar säga, att jag bär honom med mig.

Tillsammans med en släkting, Lennart Collin, grävde sig Malin bakåt i hävderna och fann sin mormors farfars farfar - Jakobasgubben - född 1806. Hon bestämde sig för att börja med honom och leta fram alla hans ättlingar. Dessutom ville hon veta så mycket som möjligt om var och en. Släktträffen förra sommaren lockade närmare 170 personer till Vålsjö, där han bodde.
– Året innan åkte mamma och jag till Amerika. Vi deltog i en gruppresa om 40 personer från Hälsingland och åkte 14 timmar i buss genom Minnesota till Chicago. Minnesota var sagolikt vackert och väldigt likt Sverige. Jag förstår varför de valde att slå sig ner där.

Malin och mamma Barbro Lillbabs Svensson avvek från gruppen i Vasa, Minnesota, för att under några dagar träffa släkten vars anfader Erik Ersson utvandrade 1868 och tog sig namnet Collin. Med i bagaget hade Malin en sminkburk med lite jord och sand från Erik Erssons fädernesgård.
- Skördarna hade slagit fel i tre års tid men han kom från en rik gård, så jag tror att han flyttade av ren nyfikenhet.

Många amerikabrev finns bevarade och Malin berättar, att Erik skrev om vardagliga ting i det nya landet på mycket vacker svenska.
– Vi hittade hans grav och tippade gravsten så, att vi kunde hälla dit jorden hemifrån. Sedan satte vi satte stenen på plats igen.

Alla borde släktforska

Ättlingen Lesley Collin insåg genast att Malin har övernaturliga gåvor. Du är ”så där”, som han sa. Han blev inte det minsta förvånad, när Malin såg en svart fågel, då de körde längs den väg, där Erik en gång dog.
– Han ramlade av en skenande häst och bröt han nacken. Vägen finns kvar men ingen minns exakt var olyckan inträffade. Den svarta fågeln kom flygande rakt emot oss och jag trodde vi skulle kollidera. 

Plötsligt befann den sig på min vänstra sida, så jag skrek åt Lesley att stanna bilen. Han var övertygad om, att vi hade hittat rätt plats. Den svarta fågeln kändes om ett tecken.
Malin tycker att släktforskning bör stå på skolschemat för högstadiet. Det är en nyckel till självkännedom som kunde vara till stöd när ungdomar börjar fundera på existentiella frågor.
– Det är häftigt att sitta och tyda prästernas krusiduller. Speciellt som de ofta inte bara har noterat om folk kan sin katekes eller ej. ”Gubben var sur som vanligt” kan det stå. Att få kännedom om sin historia ger ryggrad. Det spelar just ingen roll om det finns mord och elände i släkten. Alla har brokiga levnadsöden och alla är en del av en själv. Det är därför familjeträffar och släktmiddagar så viktiga. Man blir trygg av att umgås med farmor och mormor. Man lär sig vördnad och respekt.

Kände sig uttittade

Efter fyra år har Malin och Tommy lämnat sin hyrda villa vid landsvägen i Järvsö. Det blev till sist för jobbigt, att turistbussar saktade in, så att folk skulle kunna skärskåda vad de hade för sig på tomten. Nu bor de vid Britas backe, en väg utan namn men med många postlådor. Hit kommer i stort sett bara släkten. Ingen utomstående har anledning att köra längs vägen.
– Jag har drömt och ett gammeldags timmerhus men vi köpte en modern villa mitt på ängen. Bakom oss finns bara berg och stjärnhimmel. Vi rör oss försiktigt inomhus för att inte störa djuren utanför. De kommer ofta ända fram till fönstren.

Under åren i Järvsö har Malin varit något av en mångsysslare. När hon inte jobbat med film och teater har hon stämplat ibland men också tagit datakörkort, utbildat sig till yogalärare och lärt sig renovera möbler. Hon har haft sommarutställningar om kända Järvsöbor i allmänhet och mamma Lillbabs i synnerhet. Den sistnämnda kommer för övrigt tillbaka i sommar på friluftsmuseet Stenegård, där Malin dessutom ska leda yogakurser i örtaträdgården.

Kommer i tv

– Jag deltar i auditions, så ofta jag kan, säger Malin som fick rollen som Sonja i dramakomedin Stora Teatern efter just en sådan. Handlingen utspelar sig på en teater, där generalen, spelad av Thomas Hellberg, har kommandot.
– Tänk att få äta lunch med skådespelare som Harriet Andersson och Agneta Ekmanner, säger Malin. Vilka fantastiska kvinnor! Serien skulle ha visats i våras men TV har skjutit fram det till i höst. Det är tur för mig. Nu hinner jag föda och vara mammaledig, innan serien visas. Det är vad jag kallar flyt.

Malin är numera egen företagare. Sedan årsskiftet driver hon ett yogacenter i Ljusdal tillsammans med kompisen Camilla Blomgren Silver. Dit kommer folk för att lära sig yoga som Malin kallar den perfekta träningsformen. Själv ägnar hon sig åt ashtanga yoga, en form av yoga för såväl fysisk som psykisk träning. Med sig själv som försökskanin har hon dessutom infört yoga för gravida som ska underlätta förlossningen. Om det är sant eller ej får hon veta inom kort och om det handlar den bok hon just nu skriver.
– Mina tidigare förlossningar var inte särskilt svåra. Men visst gjorde det ont och visst jag ville gå därifrån.

Sista barnet?

Tommy gläds med Malin åt det nya barnet. Hennes barn Christopher, 15, och Love, 12, hans barn Angelica, 21, och Calle, 11, samt deras gemensamma dotter Linn, 7, väntar ivrigt på sitt lilla syskon. Att Tommy är morfar till Angelicas tvåårige son Robin gör inte saken sämre.
– Vi har det väldigt bra tillsammans, Tommy och jag. Vi stöttar varandra och håller relationen levande genom att respektera varandra och varandras intressen. Han följer mig och tittar på konst och antikviteter - och jag har bestämt mig för att verkligen försöka titta på ishockey. Är vi hemma tillsammans, så ses vi hela dagarna. Då kan vi ha det jättemysigt, när barnen är i skolan. På så sätt behöver man inte vara orolig för, att man ska vara för trött, när kvällen kommer. Andra perioder är vi ifrån varandra och får längta. Det är en bra kombination.

Men allt har en gräns och Tommy fick nog, när Malin föreslog att de kanske skulle skaffa ännu ett barn. Hon skulle ju trots allt ändå fylla 40 som småbarnsmamma. Hittills har hela hennes vuxna liv har varit barn, teater, barn, teater, barn, teater…
– Han blev förskräckt, skrattar Malin. Hans senaste samlingsskiva har just sålt platina, så han ska ut på turné. Jag följer med, så vi vet inte vilken i vilken stad denna lilla sparv kommer till världen. Två dagar senare ska trummisens fästmö föda barn och mot slutet av sommaren, är det dags för basistens fru. Det finns med andra ord risk för barnvagnsrally på turnén. Det liksom räcker och blir över. Så Tommy blev förskräckt. Nu får det räcka med små barn. Annars får du skaffa dig en annan, sa han.
Monica Antonsson

Allas Veckotidning

Nr 13, 2008

Malin Berghagen är lyckligt skild från sin Tommy

Ingen kan säga att vi inte försökte

När man har barn tillsammans är det viktigt att vara vänner efter skilsmässan. Det är då den stora utmaningen kommer, menar Malin Berghagen som börjat ett nytt spännande liv som glad singeltjej.

Allas Veckotidning nr 13, 2008

Efter tio år i Hälsingland har Malin Berghagen, 42, återvänt till det brusande storstadslivet i Stockholm. Och som om showbusiness inte hade väntat på annat, har hon klivit rakt in i karriären, där hon en gång slutade. Lika vacker som då och med samma varma leende har hon med ödmjuk säkerhet återtagit sin position på toppen. 

– Så sent som i juli förra året var jag livrädd, avslöjar hon. Jag hade ingen aning om hur det skulle gå med vare sig jobb eller bostad. Men jag hade jobbet på Lugna Favoriter. Det var i alla fall en början.

Malin pustar ut hemma vid köksbordet i Vasastan efter en lång arbetsdag. Hon har sänt sitt radioprogram på förmiddagen och repeterat "London – the musical" tills det blev dags att samla barnen till en gemensam middag på kvarterskrogen. Ändå är hon generös nog för en pratstund, medan barnen Love, 18, Linn, 13, och Isac, 5, drar sig tillbaka i sina rum med cd:n på högsta volym. Det går liksom lättare att städa då, säger Malin. Den ende som saknas är Christopher, 21.

– Han är stor nu, konstaterar hon och låter förvånad själv. Han bor med sin flickvän. 

Tror på änglar
Malin berättar om sin vändpunkt i livet som började med att hon så sent som i december 2006 satt i en yogasal hemma i Järvsö och bad sina skyddsänglar om hjälp. En förändring måste till. Men hur?

– Ni måste ge mig ett jobb, sa jag högt. Jag måste få en fast punkt, om jag ska våga flytta med mina fyra barn. Jag hade absolut ingenting. Speciellt som TV4 efter tre säsongers samarbete hade bestämt sig för att byta ut mig som programledare för "Det okända". Caroline Giertz ville helt enkelt göra jobbet själv.

"Det okända" hade varit en hjärtesak för Malin. Hon fick jobbet på grund av sin väl kända känsla för det som brukar kallas övernaturligt och blev snabbt populär hos tittarna. Det var mycket tack vare Malin som många vande sig att knäppa över till kanal 4+ om tisdagskvällarna. 

– När vi filmade på Häringe slott vid ett tillfälle, vaknade jag en natt av att någon stod bredvid min säng i den gamla tjänstebostaden. 

Det var en kvinna. Hon satte sig på min sängkant, tyckte jag först. Sedan insåg jag, att hon i själva verket hade stoppat om mig. Vi gjorde inget av den händelsen i programmet. Dessutom träffade vi rätt många spöken under inspelningens gång. 

Men det var intressant för mig, att få känna av den där kvinnan. Jag lärde mig att inte vara rädd. Rädsla skapar så lätt ondska. I dag är jag mycket tryggare i mig och litar på mina guider.

Mormor Brita finns förstås bland Malins skyddsänglar. Vilka de andra är behåller hon för sig själv. Men det är viktigt att visa såväl tacksamhet som ödmjukhet för den vägledning man får, påpekar hon.

– Det var tråkigt att förlora "Det okända". Samtidigt blev det min räddning. Om det inte hade hänt, så hade jag inte kunnat tacka ja till Lugna Favoriter. De hade hört mitt Sommarprogram och beslöt sig för att ge mig en chans.

Erbjudandet kom som en skänk från ovan och Malin bestämde sig för att slå till. Hon och barnen flyttade hem till mamma Barbro Lill-Babs Svensson och tre månader senare fick hon tag i den hemtrevliga andrahandslyan i Vasastan.

– Jag letar fortfarande en bostad, konstaterar hon. Men det är inte längre någon panik.

Gillar att sjunga
Sedan drygt ett år är Malin och Christian Hedlund programledare för "Favoritmorgon" i radiokanalen Lugna Favoriter som sänder från före detta Münchenbryggeriet i Stockholm. Programmet är så uppskattat, att Malin dessutom numera gör ett program om relationer om söndagarna.

– Det kan nog hända att jag inom kort också återkommer i ett annat program om det okända, avslöjar hon. Förhandlingar pågår. Beslutet är inte långt borta.

Som om det inte vore nog spelar Malin alltså också fram till 26 april glamorösa Jackie i "London – The Musical" i Filadelfiakyrkan i Stockholm mot Anders Ekborg, Per Morberg, Anki Albertsson och Jacob Stadell.

– Det är mest en talroll, konstaterar hon. Jag är en sorts berättare som för historien framåt. Men jag sjunger bara fem textrader på egen hand. Resten är ensemblesång för min del. Det är synd. Jag tycker om att sjunga. Vår kapellmästare har faktiskt uppmanat mig att göra något av det.

Men Malin har fler järn i elden än så. Som yogainstruktör är Malin aktuell med en meditationsskiva. Hon reser dessutom land och rike runt och föreläser om friskvård, hälsa och att våga vara kvinna.

– Män och kvinnor ska självklart vara jämställda. Vi ska använda kostym, för att det är snyggt. Inte för att bli som män. Och vi ska ta efter deras sätt att prata. Vi är kvinnor och ska värna för vår kvinnlighet.

Malin är stark och självständig. Men det har inte alltid varit så. När hon lämnade Stockholm för tio år sedan, liknade hon mest en liten vingbruten fågelunge vilset sökande efter trygghet. Bakom sig lämnade hon en framgångsrik karriär som fotomodell och skådespelerska. Genombrottet kom redan i "Fågelpappan" på 80-talet och hon fick en Guldmask för bästa kvinnliga huvudroll i musikalen "Blodsbröder" 1992. Samtidigt utspelade sig århundradets kärlekssaga inför öppen ridå. Sångaren Tommy Nilsson var gift men passionen var övermäktig. Så småningom gifte de sig på Kilafors herrgård, medan gårdskanonerna sköt salut. Knappt två år senare kom dottern Linn kom till världen, varpå Malin gjorde succé i farsen "Min mamma herr Albin" på Folkan.

Sedan var det som om hon plötsligt bara ville stoppa världen och stiga av. Det hjälpte liksom inte, att hon stod på tröskeln till Dramaten. Hon tackade nej till sitt livs drömroll och drog sig tillbaka till Järvsö för att bli hemmafru och mamma på heltid. Det har hon också varit sedan des. Då och då har hon emellertid dykt upp i rampljuset som i Rederiet 1992, TV-serierna Frihetens skugga 1994 och Stora teatern 2002 samt i Wallanderfilmen Luftslottet 2006. Hennes gästspel har varit få och noga utvalda.

Med äktenskapet gick det som det gick. Efter 15 år var skilsmässan ett faktum. Om det skriver Malin i ett brev till sin "älskade livskamrat Tommy" på hemsidan. "Aldrig har väl min kärlek varit så stark och trygg som nu. Vi har verkligen kämpat, jobbat med oss själva och gjort allt man kan göra på livets resa tillsammans. Jag ser på vår resa med fullkomlig kärlek. Ingen kan säga att vi inte försökte."

Det blev småningom självklart för Malin att lämna Järvsö. Lika självklart som det en gång var att flytta dit.

– Det känns som att tiden i Hälsingland har varit en tid av förberedelse inför det som händer nu. Jag är oerhört lyckligt lottad som har en stor familj med många fina barn och mycket kärlek omkring mig. Det är dags för mig att ge någonting tillbaka. Jag vill uppmuntra människor att ta itu med sina liv. Man kan inte skapa en bättre värld om man inte börjar med sig själv och sitt inre.

Kärleken till Tommy finns kvar men i annan skepnad. Även han bor i Stockholm numera. 

Och det går bra även i hans karriär. Just nu spelar han den manliga huvudrollen i "Sound of Music" mot Pernilla Wahlgren.

– Det är trist, när folk pratar om sina skilsmässor som ett misslyckande. Då gäller det verkligen att kunna bli vänner. Speciellt när man som vi har barn. Man kan inte bara rusa iväg och starta en ny familj. Det är ju nu det stora arbetet börjar. Det är nu vi ska visa om vår kärlek var äkta och sann eller bara en bluff. 

För Malin betyder det, att hon har vänt blad i livets bok och påbörjat ett nytt kapitel. Med nyfikenhet och tillförsikt ser hon framåt. 

– Jag är singel och väldigt nöjd med det, konstaterar hon. Det är underbart att bli uppvaktad från alla håll. Jag har ingen brådska med att hitta en ny man. Då tar ju all den underbara uppvaktningen slut!

En ny man i Malins liv måste kunna stå på egna ben. Han behöver inte agera pappa till hennes barn eller känna att han måste skaffa hus och bil. Den så kallade mamma-pappa-barn-och-hus-resan har hon liksom redan gjort, säger hon. Men alla barn är allas ansvar. Det finns inget som heter dina och mina ungar.

– Det viktiga i ett förhållande är att ha en reskamrat och att man stöttar varandra i det man vill göra. Mitt arbete känns viktigt nu men jag stöttar gärna Röda Korset också och skänker saker till Stadsmissionen. Jag lever ju väldigt enkelt och har väldigt lite saker.

– Jag har ju i alla år läst böcker om självutveckling och vid ett tillfälle städade Tommy våra bokhyllor. Den vänstra var hans. Där stod böcker av Steven King och August Strindberg. Den högra var min. "Där står alla dina hur-jag-finner-mig-själv-och-hur-jag-lämnar-min-man-böcker", sa han. Det var träffsäkert. Så fort jag har börjat läsa en bok om förändring, så skulle vi göra om. Vi tjejer åker iväg på en kurs. Sen kommer vi hem och ska ändra.

Malin skrattar åt minnet och är lycklig över att alla pusselbitar fallit på plats och att oron är som bortblåst. Mest fantastisk är kanske fyrbarnsmammans comeback som fotomodell för modetidningen Elle. 

– Min modellmamma sa redan för över 20 år sedan, när jag väntade Christopher, att det i och med graviditeten var slut på min karriär som modell. Tji fick hon! Jag håller mig i form med yoga och tack vare mammas finfina gener. Hon är av otroligt segt virke. Vilken tur att hon har låtit dem gå i arv!

Monica Antonsson

Fotograf Kurt Pettersson
Artikeln var publicerad i Allas Veckotidning nr 13, 2008