Magnus Carlssons giftermål föll inte alla i smaken
Polisen håller koll på dödshoten mot mig
Magnus Carlsson hade svurit på att inte ha ögonkontakt med någon på gymmet. Men när Mats Pelli stod framför honom gick det inte att hålla det löftet. i dag är de gifta, men tyvärr finns det personer som vill förstöra deras lycka.
Allas Veckotidning nr 8, 2006
Det är sjunde gången
gillt för Magnus Carlsson, 32, i Melodifestivalen i år. Det är emellertid inget
rekord. Nanne Grönvall tävlar för elfte gången och Ann-Louise Hansson har hela
13 gånger försökt vinna tävlingen. Nu återstår att se om Magnus redan nu kan ta
revansch.
– Det vore så roligt! Min
låt är en typisk 80-talsdisko kryddad med en del Alcazar och en del
Barbados-Magnus. Alla mina musikaliska rötter finns med, så den bör ha en god
chans.
Magnus backas upp av
maken Mats och deras fyra dansksvenska gårdshundar. Selma är äldst och Pipen är
hennes unge ur första kullen. Barbro och Doris ur andra kullen har fått sina
namn efter sångerskorna Svensson och Day. Barbro Lill-Babs Svensson är en av de
flitigaste gästartisterna i Magnus show just nu. En annan är 14-åriga Molly
Sandén som kom trea i Lilla Melodifestivalen.
– Hon är helt fantastisk,
säger Magnus. Och Barbro kan jag inte se mig mätt på. När man ser henne på
scenen, förstår man, varför hon är så stor.
Ville inte slåss
Ville inte slåss
Magnus växte upp i
Fristad, ett litet samhälle med bondgårdar, hyreshus och villor 17 kilometer
norr om Borås. Föräldrarna, Rose-Marie och Sture Carlsson, driver ett bud- och
transportföretag och han är äldst av tre bröder. På toppen av en tämligen
strålande karriär är Magnus förmodligen bygdens stolthet?
– Nja, det vet jag inte,
säger han. De har ju Fristads Arbetskläder också. Det är ett företag som
tillverkar blåkläder. Och så bor ju Jill Johnsson i grannbyn Vänga.
Det är med värme som
Magnus berättar om sin barndomsidyll. Där finns skolan han gick i och sjöarna
han cyklade runt. Han blev visserligen aldrig en i gänget, men han blev heller
aldrig mobbad eller på annat sätt illa behandlad.
– Det var inte min grej
att slåss, spela fotboll och dra flickorna i flätorna. Jag var den där udda
killen som var sopran och sjöng vackert på avslutningarna. Sport var jag aldrig
intresserad av. Jag kunde möjligen sträcka mig till att stå målvakt. Tjejerna
kom jag emellertid alltid bra överens med.
Magnus berättar hur han
redan som sjuåring tog pianolektioner för fröken Margaretha Skoglund som även
ledde barnkören.
– Även om jag slarvade
med senaste pianoläxan, så såg hon alltid till, att jag aldrig tröttnade. Det
ska hon ha en eloge för. Det var mycket tack vare henne jag fortsatte att
sjunga.
På den tiden fanns varken
Idol eller Fame Factory. Magnus prövade sina vingar i talangjakter varhelst de
arrangerades längs Västkusten.
– Jag kom alltid tvåa!
Det var alltid Shirley Clamp, Niklas Andersson och andra som vann. Visst blev
jag ledsen i början, men man vänjer sig. Sedan kom målbrottet. Rösten sjönk
från sopran till baryton och lät sig inte tyglas. Då lade jag sjungandet på hyllan
en tid och riktade in mig på pianot.
Magnus kom in på
musikgymnasiet i Göteborg och flyttade han hemifrån. Han hyrde en bostad i
andra hand och levde på smörgåsar. I kristider fick han nöja sig med kokta
makaroner, svartpeppar och ketchup.
Barbados såg dagens ljus
och på repertoaren fanns allt från jazz till 60-talsmusik, Elvis-låtar och
hårdrocksballader på repertoaren.
– Vi repeterade i ett
hönshus i Partille, där en av killarna bodde. Som tur var hade familjen inte
längre några höns. Huset var litet, så gitarrförstärkaren fick stå utanför på
gårdsbacken. Gitarristens solon ekade över hela Partille, när vi drog på. Det
är kul att tänka tillbaka på nu.
Bert var snäll
Första spelningen var en bröllopsfest. Barbados packade upp sina instrument i vardagsrummet och gav allt.
– Vi fick verkligen börja
från noll, säger Magnus. Men det var uppskattat och för oss en väldigt bra
skola.
Magnus gick småningom
även musikhögskolan, vilket innebar studier i veckorna och spelningar med
Barbados om helgerna. Så småningom fick Bert Karlsson upp ögonen för bandet.
Därmed var det bäddat för skivsuccéer.
– Jag var oerhört nervös
första gången vi skulle åka upp till Mariann Grammofon i Skara. Bert Karlsson
var ju Bert Karlsson redan då och på den tiden trodde man, att artister som
Carola och Herreys mer eller mindre bodde i Skara. Det visade sig, att jag inte
hade behövt vara så nervös. Bert var snäll och det har han fortsatt att
vara.
Magnus och Barbados
jobbade ihop i elva år, innan han slutligen tackade för sig. Då hade livet med
bandet gått i stå, tyckte han. De packade upp och packade ner och han sjöng
samma låtar överallt. Runt hörnet väntade en kärleksrelation med Andreas
Lundstedt i showgruppen Alcazar. Tjejerna i gruppen, Tess Merkel och
Annikafiore, värvade Magnus som följaktligen plötsligt också skulle kunna
dansa.
– Då hade man kniven på
strupen, säger Magnus. Alcazar hade trots allt redan en internationell karriär
på gång. Jag lärde mig ta koreografi, övade och övade, tills allt satt som det
skulle.
Alcazar skrev
nöjeshistoria på rekordtid. Förhållandet med Andreas Lundstedt tog emellertid
slut och efter några år splittrades gruppen. Sedan dess har Magnus jobbat
framgångsrikt på sin solokarriär. I dag har han därför svårt att tro på en
återförening.
– Ju längre tiden går,
desto längre bort känns Alcazar. Vi har utvecklats åt olika håll. Tessan väntar
sitt andra barn och Annica sjunger någonstans nere i Skåne. Andreas gör musikal
och jag är uppbokad till 2008.
Det var på ett gym i
Stockholm som Magnus för drygt två år sedan mötte kärleken på nytt i stilisten
och inredaren Mats Pelli. Det var som en ödets nyck. Speciellt som Magnus redan
från början hade bestämt sig för att aldrig ha ögonkontakt med någon på ett
gym.
– Man vet ju hur
snacket går, säger han. Jaha, nu står han där i duschen och glor. Det vill jag
inte bjuda folk på. Därför duschar jag överhuvudtaget aldrig på ett gym. Det
gör jag hemma. Lik förbannat så träffade jag Mats där. Visst är det typiskt!
Mitt under ett träningspass. Vi började prata och på den vägen är det.
De gifte sig på
Hasseluddens spa i januari 2005. Vigselförrättare var Mona Sahlin och ringarna
hade designats av Efva Attling.
– Mona är väldigt
gullig och rar. Hon har ett tilltalande sätt och är en av få politiker som man
både lyssnar på och förstår. Vi tog kontakt och frågade om hon ville viga oss.
Hon ställde upp. Det kostade inget. Det ingick i hennes åtagande, sa hon.
Magnus, Mats var
ensamma med sina bröllopsvittnen under vigseln. De ville helt enkelt ha den för
sig själva. Utanför satt några paparazzifotografer och väntade på tur.
– Vi släpptes ut
bakvägen, när vi skulle åka därifrån. Då spärrade de vår flyktväg. Sedan blev
det biljakt in till stan. Det var jätteroligt! Men de fick bara en enda bild,
en sån där med en massa avvärjande händer på.
Magnus och Mats hade
inför bröllopet skärskådat sina respektive släkter i jakten på ett nytt
släktnamn. Magnus tillhör den så kallade Långarydssläkten som med sina 149 000
kända medlemmar är världens största, kartlagda släkt. Han är i gott sällskap
med grevar och baroner, ministrar och landshövdingar men även kändisar som Nils
Poppe, Titiyo Jah och Sivert Öholm.
– Man har rätt att ta
ett utdött släktnamn, så vi letade och fann alla möjliga namn. Ändå blev det
Carlsson till sist. Men det var spännande att se, vad folk har jobbat med. Det
var allt från kallskänkor till hovmarskalkar. När jag blir äldre, ska jag ta
tag i det där.
Magnus och Mats fick
tämligen snabbt rubriker om att de var utsatta för dödshot från religiösa
extremister. Därför har de numera skyddad adress.
– Hotelserna framförs
på vissa hemsidor på internet. Polisen har koll på det. Det utgår jag från.
Sämst är att de rättfärdigar sina åsikter med bibelcitat.
Kärleken har emellertid
inte låtit sig grumlas. Makarna Carlsson njuter av sitt nya liv tillsammans i
centrala Stockholm.
– Mats och hundarna
följer nästan alltid med på mina resor. Vi är som ett stort cirkussällskap, när
vi kommer. Och det är med hundar som med barn. Man måste ta med sig filtar,
leksaker, mat, påsar och allt möjligt. Just nu känner ingen av oss något behov
av att skaffa barn.
Efter Melodifestivalen
väntar, om allt går i lås, en gigantisk Abba-turné med Magnus, en rad andra
artister, Abbas band från Australienturnén, symfoniorkester och dansare.
– Jag hoppas verkligen
att det går i lås, säger Magnus. Jag sjöng ABBA-låtar till bandspelaren redan
som tvååring. De har alltid varit mina idoler.
Monica Antonsson
Fotograf: Kurt Pettersson
Artikeln publicerades i Allas Veckotidning nr 8, 2006
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar