Gustav Fridolin om sina förebilder...

Gustav Fridolin har flera förebilder i familjen

Att se mamma dansa

på vårt bröllop var underbart

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin hyser stor beundran för sin mamma. Carina lyckades ensam försörja tre barn och hon övervann en svår sjukdom - på egen hand.

Allas Veckotidning, nr 23, 2012

Rubrik: Gustav Fridolin – språkrör för miljöpartiet

Byline: Monica Antonsson

Foto: Per Arvidsson

Brödtext:

Det var neddragningarna i skolan hemma i skånska Vittsjö som fick Gustav Fridolin, 29, att engagera sig politiskt. Han var tolv år och hade tillsammans med tre andra busgrabbar blivit straffkommenderad att titta på en valdebatt. Dagen därpå skulle de rapportera till skolfröken Filippa Esayas inför klassen.  

– Filippa hade skrivit våra namn på svarta tavlan. Hade man busat eller kommit för sent så fick man ett streck vid sitt namn. Vid tre streck fick man en straffuppgift och det hade vi fyra alltså fått inför den där debatten, säger Gustav när vi ses på hans tjänsterum i Gamla Riksdagshuset i Stockholm. På bokhyllan bakom honom står Vittsjös GIK:s standar och minner om hembygden han representerar och inte minst om damlaget i fotboll som spelar i allsvenskan.   

– Filippa sa att politikerna skulle redogöra för sina visioner men vi tyckte att de talade om en helt annan verklighet än vår. Vi var upprörda över att klasser slogs ihop i vår skola och att fritidsgården skulle stängas. Den ende som talade så att vi förstod var miljöpartiets Birger Schlaug.

Fröken Filippa tycks ha blivit nöjd med grabbarnas rapport. Hon föreslog nämligen att de skulle ta kontakt med miljöpartiets lokalavdelning i Hässleholm för att få veta mera. Det resulterade i att de blev inbjudna till ett möte.

Miljömärkt skola

– Vi blev väldigt förvånade över att politikerna verkade vara som vanligt folk. De flesta hade inte ens slips. Att de dessutom lyssnade på oss kändes ju helt fantastisk. Vi fick berätta vad som hände i vår skola och de tog det konstigt nog till sig.

Gustav och hans kompisar blev miljöpartister den kvällen. En tid senare startade de Grön Ungdom i Hässleholm.

– En av våra lärare ville att vår skola skulle bli den första i Hässleholm med grön flagg, en slags miljömärkning för skolor. Vi bytte bland annat ut portionsförpackningarna i matsalen till stora gemensamma smörbyttor. Alla var väl inte direkt förtjusta i det men som nybliven miljöpartist fick man ju försvara det där.

Trots bristerna i skolan – i Gustavs kartbok var Sovjetunionen fortfarande ett land och Tyskland två - bestämde politikerna att en fontän skulle byggas på torget. Något slutet vattensystem skulle den emellertid inte få. Rent vatten skulle tvärtom oavbrutet pumpas in och släppas ut igen rakt i avloppet.

– En morgon när politikerna och tjänstemännen kom till jobbet stod vi fyra grabbar vid fontänen och borstade tänderna. Det var vår första politiska aktion. Lokaltidningen skrev och politikerna tvingades lova att fontänen skulle förses med ett slutet vattensystem.

Ungefär så börjar Gustav Fridolins politiska framgångssaga. Men det var förstås flera faktorer än så som bidrog till hans beslut. Mamma Carina som efter skilsmässan arbetade väldigt hårt och ensam lyckades dra försorg om sina tre barn var också en person som visade vägen. För att inte tala om morfar. Gustav, som var yngst i syskonskaran, kom på grund av mammans arbete att tillbringa mycket tid hos morföräldrarna där han ofta också sov över i utdragssoffan.  

– Morfar Gustav var min stora inspirationskälla. Han hade växt upp hos sina farföräldrar i Östra Broby sedan hans pappa emigrerat till Amerika i mitten av tjugotalet. Farföräldrarna hade ytterligare nio barn som morfar länge trodde var hans syskon. Det var först sedan han blivit vuxen som han fick veta sanningen och försökte få kontakt med sin pappa i Amerika. Han skrev och fick så småningom svar men de träffades tyvärr aldrig.   

Mamma blev sjuk
Gustavs morfar bestämde sig tidigt för att inte bli lika fattig som farföräldrarna var. Farfadern var järnvägsbromsare och farmodern så kallad daglönare som gick runt bland gårdarna och tvättade. Det var inget enkelt liv. Särskilt inte som stugan var full av ungar.

– Morfar bestämde sig för ett bättre liv och lyckades mot alla odds öppna en herrekiperingsbutik i Vittsjö. Jag brukar inleda mina lektioner med att berätta om honom, säger Gustav som när han inte är riksdagsman är folkhögskolelärare i historia och religion.

– Morfar föddes i ett av Europas fattigaste länder men dog i ett av världens rikaste. Ändå hade han inte varit utomlands mer än på en bussresa till Lübeck. Sverige genomgick stora förändringar under hans generation. Bara det att han kunde starta eget var egentligen otänkbart på den tiden. Så det var morfar som gav mig tron på att förändring är möjligt. Om man bara vill tillräckligt mycket och arbetar tillräckligt hårt så går det.

Gustav var bara sju, åtta år när mamma Carina tog över herrekiperingen efter sin far. Hon hade gift om sig då och syskonen som var äldre började så smått stå på egna ben. När Gustav var tio drabbades hon av stroke och hamnade på sjukhus.

– Mamma hade stränga order om att vila när hon väl kom hem igen. Men det fungerar ju inte för en småföretagare. Hon arbetade mer än kroppen klarade av och drabbades av flera hjärnblödningar. Till sist blev hon sittande i rullstol förlamad i höger sida. Hennes mage kapsejsade, hon tål nästan bara näringsdrycker, och vi fick veta att hon aldrig mer skulle kunna gå. Hon var ofta sängliggande och var ofta inlagd på sjukhus. Ändå lyckades hon på något sätt se till att vi barn fick en bra uppväxt. Som tur var fick hon assistens. Det var lättare att få det på den tiden. Jag är väldigt tacksam för det. Om jag hade varit tio år yngre och det hade varit i dag så hade hon snart varit utförsäkrad. Jag undrar just hur vi hade klarat oss då. Tänk vilka förutsättningar jag fick som inte morfar hade!

Lärde sig gå

Gustav har dragit politisk lärdom av upplevelserna under sin barndom och tonårstid. Ingenting är gratis men alla kan lyckas om de bara får de rätta förutsättningarna.  

– Det är viktigt att inte rycka undan mattan för människor som kämpar, säger han. Det är ofta tufft nog ändå. De flesta gör trots allt så gott de kan för att skapa ett bättre liv åt sig själv och de sina.

Mamma Carina blev långsamt bättre och kunde efterhand minska på värktabletterna. Med det kände sig barnen rätt nöjda trots allt.

– Hon hade ju fyllt 45 och märkligt nog ansågs vara för gammal för rehabilitering. Det skulle inte förvåna mig om det var just det som sporrade henne.

Gustav flyttade till Stockholm för att gå Mediagymnasiet i Nacka. Han ville skriva böcker, formulera tankar och behärska ordet. Samtidigt blev han medlem av miljöpartiets Haningeavdelning som 2002 såg till att han blev Sveriges yngste riksdagsledamot genom tiderna. Just som han skulle ha sökt in på Journalisthögskolan. Gustav gjorde sig snabbt till ett respekterat namn inom politiken men hoppade fyra år senare av med motiveringen att politiker inte ska sitta i riksdagen för länge utan också göra annat. Han värvades till Kalla Fakta som grävande journalist och gjorde flera uppmärksammade reportage innan han hoppade av och blev folkskolelärare på heltid.

Plötsligt en dag ringde mamma Carina och sa att hon kunde gå.

– Jag trodde att det var värktabletterna som talade, skrattar Gustav. Men det visade sig vara sant. Hon hade övat envist varje dag i alla år med hjälp av sina assistenter utan att berätta det. Till sist lyckades hon resa sig upp ur rullstolen och gå. Det är inte så att hon är kärnfrisk, hon kan till exempel fortfarande inte äta så mycket, men hon kan faktiskt gå. Det var en stor upplevelse för hela familjen att se henne dansa på vårt bröllop. Och visst dansade hon med mig. Ja, hon dansar till och med bättre än jag.

Gustav mötte kärleken i Jennie från småländska Hestra i samband med en studentkarneval i Gislaved. Hon var lagkapten i det lokala volleybollaget som just gått upp i elitserien och han var dagens kändis. Tillsammans utgjorde de en jury.

– Hon tyckte att jag var töntig som kom med mina föräldrar och att de gick två steg bakom mig hela tiden. Det var två säpovakter som uppenbarligen gjorde ett bra jobb genom att smälta in så bra i mängden.

Tycke uppstod och 2007 ringde bröllopsklockorna i Botaniska trädgården i Göteborg. När Gustav överväldigad av dagens händelser skulle hålla tacktal drabbades han plötsligt av tunghäfta. Inte ett ord kom över hans läppar. Jennie räddade situationen genom att gripa mikrofonen och sjunga en sång till sin nyblivne man.

– Hon sjöng ”Highway to hell”, skrattar Gustav. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska ta det.

Det hör till saken att Jennie faktiskt är sångerska. Tidigare sjöng hon med eget coverband och ”Highway to hell är en av hennes bästa låtar. 

Jennie och Gustav bor numera i Rissne nära Sundbyberg och i slutet av juli förra sommaren kom kärleksbarnet Charlie till världen, en liten tös som på småbarns vis ibland håller mamma och pappa vakna om nätterna.

– Just i natt har jag faktiskt inte fått sova, säger Gustav. Annars brukar det inte vara några större problem.

När Gustav ska beskriva känslan av att bli pappa blir det lite knepigt för den annars så talförde politikern. Adjektiven räcker liksom inte till.

– Det är en väldigt stor förändring av livet, säger han till sist. Plötsligt är det till exempel viktigt att möten slutar i tid. Rent praktisk blir man i bästa fall en bättre politiker.

Det var när biblioteket i Vittsjö skulle läggas ner 2009 som den politiska stridslusten vaknade till liv på nytt hos Gustav. Plötsligt satt han med i en föräldragrupp. Han blev åter en av dem som arbetade mot nedskärningarna och lyckades samla rätt folk omkring sig.

– Som barn var jag på biblioteket jämt, säger han. Då blir det personligt. Vi bestämde oss för att få beslutet upprivet, åkte runt i byarna på en kaffe-och-bulle-turné och lyckades få politikerna att backa. Biblioteket blev kvar. Då bestämde jag mig för att på nytt kandidera till riksdagen. Åker man genom en bygd där industrierna ligger nedlagda och som skriker efter nya jobb så är många av svaren gröna. Hur tillverkar vi nya bränslen? Hur får vi ny energi? I Tyskland är det numera flera som arbetar i miljöteknikbranschen nu än som tillverkar bilar. Och inte har vi tagit tillvara den senaste högkonjunkturen heller. Vi har fortfarande färre lärare i grundskolan än före 90-talskrisen. Ändå vet vi att det vi satsar i skolan är en investering för framtiden. Man sparar väldigt mycket pengar på att se till att alla får samma chans och kanske också en andra och en tredje chans.  En enda ungdom som hamnar vid sidan av arbetsmarknaden kostar 15 miljoner kronor. Hamnar han eller hon på ungdomsvårdsskolor eller i tung kriminalitet blir det ännu dyrare. Det är ganska många lärarlöner det!

Monica Antonsson

Fotograf: Per Arvidsson

Artikeln var publicerad i Allas Veckotidning nr 23, 2012                                    2018

Gustav Fridolin
Sveriges utbildningsminister
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet  3 oktober 2014
Monark	Carl XVI Gustaf
Statsminister	Stefan Löfven
Företrädare	Jan Björklund
Miljöpartiet de grönas språkrör
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet  21 maj 2011 tillsammans med Åsa Romson (till 13 maj 2016) Isabella Lövin (från 13 maj 2016)
Företrädare	Peter Eriksson
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod 2002–2006
Valkrets	Stockholms kommuns valkrets
Mandatperiod 2010–2014
Valkrets	Skåne läns norra och östra valkrets
Mandatperiod 2018–2022
Valkrets	Stockholms läns valkrets
Född	10 maj 1983 (35 år) Önnestads församling, Skåne
Politiskt parti	Miljöpartiet de gröna
Maka	Jennie Fridolin (2007–)
Barn	2
Yrke	folkhögskollärare
Webbplats	Gustav Fridolin (mp)

Gustav Fridolin med hustrun Jennie 2012.